Guldyra!
Vilket skidlandslag vi har! Man blir alldeles yr av lycka, samtidigt som jag lider lite med mina norska vänner (även om jag njuter liiite av att retas också, en av mina allra bästa vänner bor i Norge och hon har fått några gliringar). Vilken jätteflopp detta OS blivit för dem! Nu väntar en spännande fortsättning, hittar det norska vallateamet rätt bland burkarna till sist eller ska de svenska åkarna få fortsätta sin triumf?
Medan jag tittar så stickar jag så klart. Detta med flera färger är verkligen inte min grej, jag har fotat på lite håll så att det inte ska se alltför jäkligt ut. Inte blir det bättre av att fokus är i tv-rutan och att det är spännande, jag drar åt alldeles för hårt. Men kanske kan man ana att det är hundtassar överst och små cavalierer som tittar framåt på var sida foten, är det tänkt. Återstår att bestämma hur jag ska göra hälen, just nu lutar det åt att jag stickar in en tråd och plockar upp maskor efteråt.
Det blå garnet är Nordlys från Viking. Jag har haft två nystan i en mindre evighet som jag bara har tittat på och inte vågat röra, de är så vackra i färgerna. Men jag ska ärligt säga att de är ännu finare när man stickar, så läckra blå skiftningar att man blir alldeles galen av lycka. Blått är fantastiskt vackert!
Fick just tillbaka lärarens respons på min första inlämningsuppgift i matematik och den var godkänd utan någon som helst anmärkning. Jag känner mig omåttligt stolt, det var en mindre evighet sedan jag läste matte sist. Nu har jag en himla massa jobb som måste bli klart men sedan ska jag ta tag i exjobbet också. Hej och hå, det kanske lyckas ändå även om det tidvis är rätt tungt att vara student, yrkesarbetande, hunduppfödare och morsa...
Sockor och paket
Uj, det har varit dåligt med bloggandet. Jag får skylla på allt jobbande, det har bara ramlat in jobb i februari och det tillsammans med pluggandet tar alldeles för mycket tid. Lite välan mycket nu, jag har börjat tacka nej till jobb för att hinna andas också.
Mitt tredje försök med bruna sockor lyckades. Jag är inte supernöjd med resultatet, modellen vill liksom vrida sig i skaften och det gillar jag inte riktigt. Men färgen är superläcker och sockorna är sköna på, det är bra. Så här har det gått:
Skaft på gång
Första skaftet klart (mina stackars krokiga små tår kom med på bild).
En färdig socka.
Båda sockorna på mina små ankfötter.
Nu har jag börjat med ett nytt projekt, ska försöka omsätta ett tröjmönster till sockmönster. Knixen är väl att jag stickar framför OS och eftersom flerfärgsstickning aldrig har varit min grej och jag dessutom är en obotlig sportnörd så är mitt fokus inte det allra bästa. Risk finns att projektet bara kan sluta på ett sätt... Så här såg i alla fall början ut:
Vi har en liten snurra i gruppen på Ravelry där vi väljer datum att uppmärksammas på. Idag fick jag således besök av Åsa med ett helt fantastiskt paket, anledningen var att det på tisdag är arton år sedan världens bästa Stina föddes. Kul att träffa Åsa igen och helt otroligt vilka fina grejer jag fick. Tusen tack!
Börja om från början del två
Igår hade jag stickat halva min första Thunderbird-socka. Tyckte att skaftet såg lite trångt ut och bestämde mig för att prova den på foten. Och det gick ju - nästan inte alls. :( Mönstret gjorde att elasticiteten i resåren helt försvann och det var snudd på omöjligt att få den förbi hälen. Det kanske man borde ha insett när man tittade på mönstret men jag var förblindad av hur läckert det var med alla flyttade maskor. Suck... Först tänkte jag strunta i det och sticka på ändå men så besinnade jag mig och repade upp. Igen... Stackars garn, det börjar kännas använt och hade sannerligen förtjänat ett bättre öde.
Nu är jag minst sagt lite less på att sticka sockor men har bestämt mig för att det är tredje gången gillt som gäller. Det blir ett par Nutkin, dem har så många gjort före mig så de KAN inte vara helt odugliga. Säkra kort är det som gäller nu!
Börja om från början...
...börja om på nytt. Ja, så blev det igår. I förrgår hade jag panik, vi skulle se film men jag hade inget att sticka. Kom att tänka på ett bytespaket jag fått innan jul på sockgarn med mönster. Jag behöver verkligen fler sockor så jag slängde mig upp och rafsade åt mig paketet och satte igång. Hann med nästan hela strumpskaftet men kände allt mer att nej, de här sockorna gillar jag inte och det är synd på garnet. Så, idag repade jag upp och började om, denna gång på ett mönster som jag haft ett tag men inte hittat rätt garn till. Nu vill jag tro att jag har det.
Tack vare en grupp som jag är med i på Ravelry så fick jag äntligen tummarna ur och gjorde klart mina Liljevantar. De har legat i träda länge, motståndet mot kombon sticka tummar och flerfärgat är enormt. När dessutom Doris var framme och drog ut en sticka, kände jag mig närmast gråtfärdig och stoppade undan hela klabbet. Men nu fanns då en utmaning om att göra färdigt påbörjade projekt och vara med i en liten tävling. Tävlingen må vara men detta var moroten. Tada, sista dagen (31/1) blev de klara och sitter ju som gjutna på mina händer. Så nöjd!
De är alltså röda och grå, inte orangefärgade som den övre bilden vill få en att tro.
Med det tror jag kanske att de grönvita berså-vantarna får åka till Röda korset eller någon annanstans. De är snygga men de passar verkligen inte alls på mina små händer. Någon med större händer som vill ha dem?
