Dåligt med sticktid nu :(
Inte mycket tid över för stickning nu. En anledning ser ut så här:
De håller sig i poolen än, de små poolarna, men blir alltmer begivna på att smaka på livet utanför. Igår fick de vara i köket en stund och även äta lite mammamat ute eftersom det var så underbart varmt och skönt. Idag är det en annan dag... :(
Jag har fått ett jättefint bytespaket i det lokala bytet vi hade på Ravelry. Helt underbart fint var det! Jag har sneglat på en dragspelsbasker flera gånger, nu fick jag både mönster och Visjögarn i underbara färger. Så läckert!
Polly är underbart gott, det mesta försvann på min resa Luleå-Byske-Skellefteå-Luleå för att hämta och ta blodprov på min lilla halvfodertik som nu är här och inväntar rätt dag för parning. Kexchokladen sparar jag tills vi ska åka till Finland och träffa fästmannen. :)
Vantar, vantar, vantar och ett par sockor
Mina mönsterstickade vantar ligger vilande, jag ledsnade lite och vill göra något snabbt emellan. Det blev ett par torgvantar i månadens utmaning "underappreciated", dvs mönster som stickats av färre än 15 personer. Jag valde mönstret Mina. Ett lite trist men väldigt snabbstickat mönster men en fiffig lösning för tummen. De sitter väldigt bra på handen men jag tycker att flätorna är lite trista, de är väldigt lite flätor om ni förstår hur jag menar. Jag kan nog tänka mig att göra dem igen men då med min egen touch - mer flätor! Nedan lite taffliga mobilbilder:
Tanken med vantarna var att de skulle åka iväg som present i min kreativa utmaning och så blir det nog också. Jag hoppas mottagaren blir nöjd, de sitter som sagt väldigt bra på handen men kunde vara lite roligare i modellen.
Skulle göra ett par torgvantar till i min kreativa utmaning, tänkte jag, och valde ett ugglemönster. Ursprungsmodellen blev jättevid, nog för att jag har rätt små händer men de var så extremt vida så jag repade upp och gjorde om med fyra maskor mindre i upplägget. Bättre men inte bra, i alla fall inte som torgvantar. Så av torgvantarna bidde det tumvantar. Dess värre verkar jag ha glömt att fota dem så bildbevis får komma senare.
Nu är jag sugen på sockor igen. Dottern fick ju välja ett garn när vi var i Riga och önskade ett par sockor med flätor på. I månadens sockutmaning fanns en designer, Rose Hiver, och jag valde hennes mönster Katniss Socks. Ville göra ett enkelt mönster eftersom garnet i sig är mönstrat och så gillar jag sockor med elasticitet. Dottern verkar nöjd hittills.
Sockorna klara!
Nu är ett par små sockor till barnen i Rumänien klara också! Återstår att tejpa ihop förpackningen och skicka försändelsen. Funderar på att testa Schenker, ska kolla lite närmare på alternativen i morgon.
En liten studentuggla
Grannkillen, tillika äldste sonens absolut bäste vän, har tagit studenten. Det fick bli en studentuggla:
Det skulle sitta svarta säkerhetsögon i mitten av ögonen men jag kunde inte för mitt liv hitta mina så det fick bli en kompromiss. Lite periskop över ögonen men det gör också ugglan lite kul. Basketbillen under ena vingen samt studentmössan är också en improvisation, annars har jag följt det här mönstret.
Snart klar med mina blå sockor till Rumänien också, därefter ska paketet gå iväg. Blir inte så mycket tid för stickning nu, håller på att storstäda köket med fönsterputsning mm, och efter det är det dags för tv-rummet. Jag är inte blixten när jag städar så det tar tid. Fast idag blir nog just ingenting gjort, lilla valpmamman har varit orolig i natt så jag har inte sovit mer än kanske tre timmar. Man blir inte så pigg då. Nu har vi i alla fall tagit bort stygnen och då fick de också kolla henne lite extra så att inget var galet. Det var det inte, de misstänkte lite oro i magen. Och det verkar rimligt med tanke på de dofter som sprider sig i valprummet nu... Hundprutt doftar sannerligen inte sommarblomster, direkt! Annars börjar valparna bli riktigt rara nu med ögon som spricker upp och snart ser omvärlden. Tjocka, stadiga och goda är de, helt underbara!
Sista rycket
Nu gör jag sista rycket med Sticka och skicka, känner mig lite egoistisk men känner samtidigt att jag vill göra annat som finns på den mentala att göra-listan. Utöver de tre milo-västarna har det blivit en liten matchande mössa:
Just nu stickar jag ett par blå små sockor i ullgarn, ett nystan som har legat och tittat på mig länge men som nu kommer till användning. Klarar maskintvätt, så klart. Mönstret är mitt eget, vill inte sticka helt vanliga sockor utan det måste på en liten fläta för att göra mig glad.
Känner mig som sagt lite ego men tänker också att "ingen kan göra allt men alla kan göra något". Och med detta bidrag har jag i alla fall gjort något för barnen i Rumänien.
Äldste sonen gav mig för övrigt ett mamma-paket från Unicef i mors dags-present. Yngste sonen önskade sig bidrag till Unicef i födelsedagspresent. Jag blir så lycklig över att mina barn också har lärt sig empati och medkännande. Världens bästa ungar, det är mina!
Hundmamman tycker förstås att hon har världens bästa hundungar och jag är benägen att hålla med henne. Så förtvivlat söta de är med sina rosa små tassar och tjocka magar! En liten tjockis blir förmodligen kvar, lilla Dynamit-Doris.
