Dubbelstickning!
Jag har smittats av en bacill! Jag fick häromkvällen för mig att testa dubbelstickning, googlade lite, såg en liten filmsnutt på Youtube och satte igång. Himmel, så kul det var! Inte går det fortast, även om jag spottar upp mig så sakteliga, och säkert gör jag fel någonstans men jag är vansinnigt nöjd med resultatet och tvingar ideligen maken och barnen att beundra mitt alster. Så coolt att sticka båda sidor samtidigt, inverterade dessutom!
Käckt helsvenska färger, kanske inte den allra snyggaste kombon eller så är det just det det är? Stolt som en tupp är i alla fall jag, fick fnula lite på avmaskningen igår men valde att avmaska i dubbelt garn för att få en kant liknande de övriga. Sjukt nöjd och lite mallig faktiskt.
Igår var jag på en sådan där kvinnlig undersökning som man måste göra med några års intervall och som väl inte är den roligaste man gör. Sköterskan kollade min ålder och sa "du ser ung ut". Just den här dagen kände jag mig allt annat än ung, håret var ledsamt rakt och trötthetsrynkorna kändes oändligt många till antalet, så hennes ord värmde faktiskt lite i hjärtat. Kom hem till den förkylda tonårsdottern och berättade vad som sagts, varpå hon tittade på mig med en krass blick och sa "haha". Där återbördades morsan brutalt till verkligheten.
Flätsockorna är klara. Jag är inte helt nöjd, de känns väldigt vida och liksom lösa i skaften. Perfekt förmodligen om man (som jag) gärna har dem utanför byxorna men annars undrar jag hur de ska fungera... Så nu funderar jag på om jag verkligen kan skänka dem som lotterivinst eller ska ha kvar dem som olycksfall i arbetet? Färgen är syrenlila, även om den på bild mest ser ut som någon blandinng av blåbär och mjölk.
Två bytespaket kom i veckan. Först ett alldeles, alldeles underbart ett från Digitals-kreativ (Ravelry-alias) som var så mitt i prick som det bara går att komma och som jag är oändligt glad och tacksam över:
Blått, handfärgat ullgarn, favvogodiset Ahlgrens bilar, ljuvligt te, stickstoppar som jag verkligen, verkligen behöver men inte äger mm mm. Älskar det, stort TACK!
Så kom floppen, från en engelsk bytesgrupp. Så lite mitt i prick som man bara kan komma.
Två gigantiska nystan akrylgarn. Billiga örhängen till en som låtit hålen växa igen och kliar något vansinnigt redan av ädlare metaller. Kitschig scarf (den ni ser som bakgrund). Starkt doftande ljus, tvål och något som jag antar ska vara i badet. Gigantiska plastknappar som mer ser ut som barnleksaker. Sorgligt att säga men en del hamnade faktiskt rakt i soporna. Vill någon ha en raffig scarf i rosa leopard med käck spetskant så hojta!
Valpmamma
Jag har blivit med valpar! Eller inte jag utan min tik. Eller egentligen inte min tik heller men en tik som jag har avelsrätt på en valpkull på. Och nu är de här, åtta stycken små lakritstroll. Mamma hund är strålande, hon fick ut dem lätt som en plätt (nästan i alla fall) och sköter om dem på ett lysande sätt. Mätta och nöjda ligger de i lådan, knappt ett pip hörs annat än när hon tvättar dem. Fascinerande detta att inga barn gillar att bli tvättade, vare sig två- eller fyrbenta. Alla vi mammor är däremot väldigt noga med att våra barn ska vara rena in till minsta öronveck... ;o)
Medan jag väntade på att valpningen skulle komma igång behövde jag något lättare projekt att sysselsätta mig med som gick fort och krävde minimal tankeförmåga. Valet föll på ett par sockor i Novitas 7 Bröder, eftersom jag dessutom lovat sticka ett par sockor eller vantar till ett lotteri lite längre fram. Jag valde följande mönster i en syrenlila färg. Bilden är inte bra, den är tagen i tvättstugan med mobilen, men ni får i alla fall en uppfattning om hur de ser ut. Vanliga, hederliga och lite grövre sockor men med en fläta på skaftet. Enkelt och snyggt. Mönstret är också väldigt välskrivet och lättfattligt, jag vet att många ogillar Drops mönster just på grund av det omvända men detta var väldigt enkelt och rakt skrivet. Rekommenderas om man är nybörjare på sockor - och flätor...
Måste förstås lägga in en bild på valparna och deras fina mamma också.
Glasögonorm
Idag har jag hämtat ut mina nya glasögon, de första progressiva. Jag ser det som ett ålderstecken, nu går det utför med tanten. Förmodligen kommer brillorna att skynda på förloppet, risken är stor att jag bryter nacken i trappen eller snavar på en trottoarkant. Jag vrider på huvudet åt alla håll och kanter likt en uggleunge men tycker ändå att världen ter sig som ett enda suddigt töcken. Förhoppningen är att det framöver ska gå bättre att se på film och sticka samtidigt, som det varit innan har jag fått kika under glasögonen på stickningen. Men vi får se hur vägen mot målet blir.
Lite kul när jag skulle hämta ut brillorna. Det blåser närmast storm här, jag låg nästan vågrat framåtlutad i motvinden mot optikern och var väl inte snyggast när jag kom innanför dörrarna. Det var däremot tjejen på andra sidan disken med långa plastnaglar (jag fixar inte långa naglar, med en mamma med förflutet som storkökschef och en dotter som studerar till kock vet jag hur många bakterier det bor under EN lång nagel...), välpudrat ansikte och noga uppsatt hår. Hon tipsade mig om hur jag skulle titta och att det kunde vara svårt i början. "Ja, jag kommer nog att varva med mina gamla glasögon en hel del i början" klämde jag ur mig lite käckt. Blicken jag fick var inte nådig. "Du bör använda de progressiva så mycket du bara kan om du ska vänja dig" sa hon förmanande och tittade på mig. Och jag, som var minst dubbelt så gammal, kände mig som en femåring som ertappats med fingrarna i kakburken. Så nu sitter jag här med de progressiva och försöker hitta skärpan...
Har gjort en mössa till Viktor som jag skickade till Umeå. Är nöjd med mössan fast bilden är kanske lite dålig. Garnet är Drops Nepal och mönstret är detta. Otroligt snabbstickad men lite roligare än de vanliga ribbstickade. Själv önskar han sig en mignonmössa men mamman tyckte att han skulle ha en seriös mössa också, han är trots allt snart 21. Fast naturligtvis ska han få sin mignonmössa också, men med tanke på vädret är det knappast någon brådska.
En påskfågel följde med i brevet till Vicke också. Den har han själv arit med och påverkat lite så jag vet att han är nöjd. =)
Håller på att sticka lite av stashen (fast jag fyller på i samma takt, minst...). Dragspelsbasker har jag på stickorna nu, garn och mönster från det lokala bytet ifjol. Inte jätterolig stickning men det blir effektivt. Få se om jag passar i den, jag är lite tveksam till det men hoppas att jag har fel.
Igår tog jag en selfie. Jag och maken skulle luncha på sta'n, dottern och två av hennes klasskompisar är med i en stor nationell tävling och igår skulle deras bidrag testas av lunchgästerna. Vi lyckades få två platser. Ska man äta lyxlunch måste man fixa till sig tänkte jag, och när jag ändå var lite fixad (det betyder att håret var blåst med hårtork och lite vax samt läppglans på munnen, mer än så grejar inte jag) så tog jag ett foto. Håll till godo, färskare än så blir det inte. Ändå är det redan inaktuellt på grund av brillorna...
Kan tillägga att maken dök upp långhårig och i huvtröja, så alla var inte lika brydda... ;o)
Ger er en bild av menyn också så att ni förstår vilken höjdarlunch det var. De är duktiga, kockbarnen!
Hektisk månad
Februari har varit en rent ut sagt gräslig månad. Jag har haft massvis med jobb och så en massa annat ovanpå det. Det har precis gått att hålla näsan ovanför vattenytan. Lite stickat har det dock blivit, det har ju varit OS. ;o)
Stina fick en ny mössa när hon var iväg och åkte Tjejvasan. Den är stickad i Östlandsgarn, ett norskt garn som jag tog ur en snurra med småvarma projekt från bytesgruppen på Ravelry. Snyggare i verkligheten än på min bild (som vanligt).
Detta plockade jag ur snurran: Östlandsgarn, två härvor Kampes och ett nystan Alpaca Silk.
Ett jättefint vintervitt bytespaket har jag också fått från myzpyz, tusen tack för det. Det fina armbandet har hon själv gjort, jag blir så otroligt glad när någon tar sig tid att göra något till mig. Tack!
Jag har äntligen också gjort klart sockorna som min mamma ska få i födelsedagspresent, tillsammans med lite annat smått och gott. Temat för presenten är myskväll. Jag är riktigt nöjd med sockorna.
Nu pysslar jag på med lite annat men det törs jag inte lägga här, i alla fall inte nu. :)
Stora saker som hänt är också att dottern fyllt arton, åkt Tjejvasan och tagit körkort, allt under samma månad. Ni kan ju förstå att en mamma blir sliten. ;o) Nu har vi i alla fall sportlov, på fredag väntar en omgång lasergame på oss och det ska bli galet skoj. Äldste sonen kommer hem över helgen och han är efterlängtad av hela familjen. Sedan ska jag avsluta min första mattekurs, det har gått över förväntan och varit riktigt skoj. Och så har jag varit hos optikern och beställt nya glasögon, mitt livs första progressiva. Nu går det utför med tanten!
