Mera sockor!

Jag har stickat barnsockor till de nyanlända barnen på vår skola. Två par randiga i restgarnen av Viking Sportsragg. Inget favoritgarn, det är lite för mycket akryl i det, men de blev tjocka och varma och det är huvudsaken.
 
 
Nu stickar jag ett par trasmattesockor till, jag är lite inne i ett stim. De här är randade med ett nystan Regia som jag fått i ett byte gammalt tillbaka och så ett nystan Fabel, samma som de förra trasmattesockorna. Tanken är att de ska bli en present till en god vän. Det skulle de förra också men... Nåväl, min kompis har mindre fötter än mig så nu gör jag dem lite för små så kan de inte stanna kvar. 
 
 
 

Sockar i massor!

Trasmattesockorna blev fort klara. De var tänkta som present men jag blev alldeles kär. Och vem som helst kan ju se att de passar bra på mina fötter!
 
 
Jag hade då raskt tänkt mig att sticka ett par till men så kom det bud från jobbet om att de nyanlända barnen fryser om fötterna. Så då fick alla andra planer läggas åt sidan och nu stickar jag barnsockor för glatta livet. Ett par är klara och fick åka med sonen till jobbet idag (ja, vi delar arbetsplats).
 
 
Nästa par är på stickorna, förhoppningen är att ha hunnit göra fyra par innan måndagen. Kanske fler, vi får se. Det finns inget värre än frusna barn och de här barnen går ju rakt in i hjärtat med allt de har varit med om.
 
 

Flunsastickar

Var hemma från jobbet igår igen. Jag blir inte riktigt bra från min influensa, bland annat är jag vansinnigt hes och har feber vareviga kväll. Inte mycket, runt 38, men det är ju ett tecken på att något är galet. Så jag bestämde mig för att ringa vårdcentralen. Där ombads jag ange mitt telefonnummer efter signalen. Inte helt enkelt när man inte har så mycket röst. Tre gånger fick jag upprepa mig, sedan sa rösten "Tack för ditt samtal" och jag trodde att allt var klart (det var väldigt länge sedan jag senast ringde vårdcentralen så jag förstod inte att något var galet). När ingen hade ringt upp mig på en timme så skickade jag ett sms till min man, som genast anade oråd och ringde upp vårdcentralen åt mig. Nu fungerade allt och jag fick en tid då jag kunde bli uppringt. Halv tio... Vid det laget hade alla tider för dagen tagit slut men jag lyckades tjata mig till en tid idag. Nu tycker jag kanske att jag äntligen är aningen bättre men fortfarande är jag ju hes som sjutton, det har jag varit i en vecka nu och det känns lite jobbigt, i synnerhet som rösten är ett av mina arbetsverktyg som lärare. Vi får se vad de säger idag. Det blir väl ättestupan för en snart 50-årig kärring...
 
Jag har sytt klart dotterns julgransmatta! Den ska hon få i födelsedagspresent på fredag! Och nej, det var inte mycket att brodera men uj, så tråkigt. Ändå är jag glad över att den blev klar, jag har en fömåga att påbörja broderiprojekt stort och sedan aldrig avsluta dem. Jag tycker att det finns så mycket vackert och glömmer alldeles bort vilken tid det tar och hur trist det är.
 
Morris lekte julgran. Ska jag kolla något måste han ju vara med på ett hörn. Min lille prins! 
 
Så har jag gjort klart ett par torgvantar i ett garn jag köpte i Skottland i somras. Gillade garnet jättemycket, det var så där lite kärvt att sticka i som riktigt ullgarn ska vara och så gav det väldigt fina maskor. Däremot var mönstret lite skumt, i alla fall till mina händer. Muddarna kändes långa så dem kortade jag. Handen blev i gengäld ganska kort så den förlängde jag med några varv.Tyvärr missade jag att inte göra fullt så många ökningar i tumkilen så den blev för stor. Annars gillar jag dem i sin enkelhet, garnet får verkligen komma fram. De blir kvar, jag behöver ett par nya. 
 
 
Nu är ett par sockor i trasmattestickning påbörjade. Jag som inte gillar självrandande garner annars, gillar verkligen att randa så här. Kanske för att det påminner mig om just trasmattor, något som jag är barnsligt förtjust i. De här är randade i Fabel.
 
 
 

Valetinsockor

Lagom till Alla hjärtans dag har mina sockor blivit klara. De sitter som en smäck, de blev inte alls för korta som jag var rädd för. Ogillar kanske den höga andelen akryl i sockgarnet (40%) men tänkte att jag kan ha dem som tofflor här hemma. Inte fullt så kul att sticka som jag hade hoppats. 
 
 
 
Dottern har flyttat hemifrån, visserligen bara till lägenhet inne i stan men ändå. Vi ses flera gånger i veckan men däremellan saknar jag henne så att det gör ont. Jag saknar de där korta mötena över en kopp te, de där rapporterna om hundträning eller rundor. Stunderna i tv-soffan. Jag saknar ljuden när hon sov i rummet bredvid vårt. Och jag bävar för den dag när alla tre har flugit ut. Storebror har ju studieuppehåll och har kommit hem, honom har vi till låns en kort tid till. Sedan är det bara lillebror kvar här hemma. Jag försöker få honom att skriva på ett mamboavtal men han är inte så lättlurad. Tänk den dag då också han flyger ut! Hur överlever man?
 
 

Bloggtorka

Det har inte blivit så mycket bloggande de sista månaderna. Förklaringen till det ser ut så här:
 
 
Vi har en ny kull labradorvalpar som härjar i köket och tar upp den mesta av min lediga tid - och delar av min nattsömn... Bilden visar lilla Ila som ska stanna här och bli min nya kompis. Mormor Visa har fyllt elva år och är tävlingspensionär sedan länge, det blir spännande att se om denna lilla krabat kan fylla hennes skor. Jag hoppas förstås på det.
 
Fjolårets julklapp blev vantar. Jag stickade fyra par Icy Water i olika färgkombinationer. Ett par behöll jag själv, resten blev julklappar. Ett himla trevligt mönster och dessutom var det extrapris på Drops Nepal som passade perfekt till. Fast ett par gjorde jag i Lett-Lopi:
 
 
Dottern har köpt lägenhet och håller på att flytta för fullt så det blev en disktrasa till henne. Mönstret heter Linoleum och var också det väldigt trevligt. Det gav helt klart mersmak! Den är stickad i Novita Bambu. Hon fick också ett tovat grytunderlägg i Drops Eskimo men det har jag inte hunnit fixa några foton på. Kanske kommer det, vem vet.
 
 
Just nu är jag med i en utmaning där vi stickar småvarmt under januari och februari. Tyvärr har jag ju inte riktigt tid till vare sig stickning eller bloggande just nu tack vara de svarta små terniterna men ett par pulsvärmare är snart klara  Bild kommer - kanske... ;)
 
 
 

Sportstickning

Jag har ju en himla tur, sportevenemangen avlöser varandra i en strid ström! Ja, skidskytte-VM är kanske inget att hänga i julgranen men friidrotts-EM är godis för en före detta friidrottare. Igår såg jag herrarnas längdkval och vilken njutning, det blir en spännande final idag. Hoppas bara att jag hinner se den, vi ska på basket ikväll också är det tänkt.
 
Vi har sportlov häruppe nu. Det började inte bra, vinterkräkan slog till och drabbade mig och Ludde. Ingen höjdare direkt. Men de senaste dagarna har varit alldeles ljuvliga, jag har tagit en lång promenad på isen med hundarna och bara njutit av att ha solen värmande i ansiktet. Vårvintern kallas den femte årstiden och är nog den allra, allra bästa häruppe hos oss.
 
 
 
Mina granvantar är klara och jag är barnsligt stolt över dem, nästan lite mallig faktiskt. De är ganska långa i modellen och så himla fina, tycker i alla fall jag. Nu är jag lite taggad på att göra fler flerfärgsprojekt, jag börjar tro att jag har kommit över spärren. Kanske...
 
 
En halskrage har jag också stickat till samma mottagare som ska få vantarna. Garnet heter M&K Alpaca och mönstret Columns Cowl. Bilden på min krage blev lite tafflig, utan blixt och framför fönstret i en hast men jag gillar den och hoppas att mottagaren ska göra detsamma. Stor, mjuk och gosig att borra ner hakan i under kalla höst- och vinterdagar.
 
 
Som kontrast till fina accessoarer stickade jag toatrasor igår, i vitt bomullsgarn och falsk resår. De fastnade inte ens på bild men behövdes verkligen. Jag behöver nog se över trasförrådet rent allmänt, det finns bara så mycket annat som är roligt. Som att sticka till bebisar. Flerajag känner har fått eller ska få barn i vår, jag inser att jag aldrig kommer att sticka en tröja till var och en som jag brukar utan satsar på smått istället, små tofflor och skor. Lite kul och så otroligt fascinerande att det finns så små fötter. Yngste sonen köpte nya pjäxor i storlek 46 i veckan, har han verkligen haft så där små fossingar en gång i tiden..?
 
 
 

Månadens sockor!

Jag jobbar på med att krympa stashen. Det går hyfsat, fast liiite nytt garn kommer det nog att komma in i alla fall. Jag hittade en rea som inte gick att motstå... Min karaktär är nästan obefintlig, sorgligt men sant. Men jag tycker väl ändå att jag kan få unna mig något litet nu när jag har gjort klart opponeringen på uppsats, fått min egen igenom opponeringen också och ska lämna in den i morgon. Plötsligt känns tanken på (ännu en) examen inte så långt borta! Är faktiskt lite mallig över mig själv som lyckats ro i land den här utbildningen (också). Så då råkade jag i ett svagt ögonblick klicka hem ett par nystan...
 
Försöker sticka sockor varje månad liksom ifjol. Månadens par är självrandande, hakade på januaristickningen i Sock Knitters Anonymous på Ravelry och tänkte att det var ett ypperligt tillfälle att bli av med ett randigt nystan. Normalt gillar jag inte dem så vidare värst men här kan jag inte riktigt bestämma mig för om det blir gladsockor eller fulsockor. 
 
 
 
Mönstret heter Murano Socks och är ett gratismönster från Ravelry. Garnet är Austermann Steps, jag tror att det kommer från en socksnurra (måste kolla upp det). Snabbstickade sockor är det hur som, ett väldigt bra mönster att sticka framför tv:n. Det enda jag inte gillar är hälen, det är nog första och sista gången jag gör en short row heel. Inte min grej.
 
 

Det kryper neråt

Idag har vi -23 ute. Det är lite småkallt om näsan men hundarna måste ju ut en runda oavsett. Det blir så otroligt vackra färger ute när det är kallt, färgerna blir också kalla och ibland blir det så underbara rosa nyanser på himlen. Men mest går allt i en kall blå ton.
 
Massor med snö har vi fått också, sådan där kall, lätt och gnistrande snö. Det är så vackert att man blir andlös. Hundarna och jag fick pulsa och skapa nya stigar, tidvis var det simdjup för de små. Då får man rimfrost i skägget efter avslutad runda.
 
Doris i mitten längst fram ser lite surig ut, hon ville inte sitta still utan hellre dyka in under bron. Misstänker starkt att kisse lagt något "fynd" där. Jag är glad var gång jag lyckas stoppa hennes utforskande av hans lager, minns än när hon levererade ett ekorrben på hallmattan. Inte riktigt mattes grej.
 
Jag har stickat klart ett par tofflor till min mamma i födelsedagspresent, efter mönstret Holly Jolly Steps från Drops. Från början var de tänkta som present till en god vän, varför jag stickade i storleken 38/40. Men jag vet inte om det är jag som stickar för hårt eller vad det är, de sitter aningen tight på mina fötter och då är jag ca 37,5-38. Så de får bli till mamma istället som ständigt går i mina toffelalster numera. Annars var det ett väldigt snabbstickat och kul mönster, möjligtvis med undantag för avmaskning och uppläggning som gav lite extra trådar att fästa och sådant är jag ju ingen vän av.
 
 
 
 
 
 
 
 

Börja om från början...

...börja om på nytt. Ja, så blev det igår. I förrgår hade jag panik, vi skulle se film men jag hade inget att sticka. Kom att tänka på ett bytespaket jag fått innan jul på sockgarn med mönster. Jag behöver verkligen fler sockor så jag slängde mig upp och rafsade åt mig paketet och satte igång. Hann med nästan hela strumpskaftet men kände allt mer att nej, de här sockorna gillar jag inte och det är synd på garnet. Så, idag repade jag upp och började om, denna gång på ett mönster som jag haft ett tag men inte hittat rätt garn till. Nu vill jag tro att jag har det.
 
 
Tack vare en grupp som jag är med i på Ravelry så fick jag äntligen tummarna ur och gjorde klart mina Liljevantar. De har legat i träda länge, motståndet mot kombon sticka tummar och flerfärgat är enormt. När dessutom Doris var framme och drog ut en sticka, kände jag mig närmast gråtfärdig och stoppade undan hela klabbet. Men nu fanns då en utmaning om att göra färdigt påbörjade projekt och vara med i en liten tävling. Tävlingen må vara men detta var moroten. Tada, sista dagen (31/1) blev de klara och sitter ju som gjutna på mina händer. Så nöjd!
 
 
 
De är alltså röda och grå, inte orangefärgade som den övre bilden vill få en att tro.
 
Med det tror jag kanske att de grönvita berså-vantarna får åka till Röda korset eller någon annanstans. De är snygga men de passar verkligen inte alls på mina små händer. Någon med större händer som vill ha dem?
 
 
 

Felkopplat

Jag tror att jag ska reklamera mig. Något måste vara felkopplat i höger ansiktshalva. Så fort jag blir täppt i näsan så täpps också bihålorna i höger ansiktshalva igen, så där så att det känns som om ögat ska poppa ut. Och när det händer, reser sig i sin tur min ena kindtand i underkäkens högersida. Jag har slipat ner den så att den var i rätt nivå men nu verkar den vara på g igen. Det är INTE trevligt, kan jag berätta. Det ger en tandvärk som är horribel även med de starkaste värktabletter och gör det helt omöjligt att tugga på den sidan, eftersom det dessutom bara är den tanden och dess motstående kompis som möts. Igår hände detta fenomen igen. Pang, sa det. Det gjorde så ont att jag såg dubbelt på det stackars ögat ett tag. Men i med Rinexin, cortisonspray och så lite av de värktabletter huset hade och så blev det faktiskt soffläge en stund. Höll på att gå galet, jag var fasligt nära att ta Imodium istället för Ipren. Det kunde ha blivit ett intressant experiment... Nåväl, idag är det bättre. Bara cortisonsprayet sätter igång att verka så brukar det ge sig. Men jag måste nog gå till tandläkaren och slipa ner den stackars tanden lite till i alla fall. Jag ska bara våga mig dit.
 
Har stickat klart en halssnodd till åt dottern i det ljuvligt mjuka Alpaca Sport-garn jag fick i vår Skicka vidare-tråd. Tyvärr växte den lite på längden i tvätten så jag är lite osäker på om hon vill ha den. Vi får se. Annars får jag kanske prova att maskintvätta istället för handtvätta och se om den drar ihop sig lite - eller växer så att man kan snurra den två varv. Vi får kanske leka dragkamp här hemma..? Mönstret heter A Very Braidy Cowl och finns så klart på Ravelry. Väldigt stora, lösa flätor, lite knöligt med åtta maskor på stickan.
 
 
 
Nu stickar jag ett par vanliga, hederliga barnsockor efter ett av Garnstudios många mönster. Garnet tog jag ur den garn- och boksnurra som passerade mig för ett tag sedan. Inte riktigt mina färger, även om jag måste medge att man blir glad av dem, men det stod Astrid på dem, tyckte jag. Astrid är min lilla brors- och guddotter som nu då ska få ett par sockor i julklapp. Det kommer att bli garn över, jag hoppas att det ska räcka till ett par babissockor. En bekant till mig gör babypaket men har efterlyst sockor, jag tänkte att jag skulle överraska med ett par små gladsockor. Jag ska bara hinna i allt julpyssel.
 
 
Jag stickar mycket i tv-soffan, under övervakning av min röde kompis, Pysen...
 
 
Och i helgen kommer dottern hem. Gissa om vi ska kramas och mysa! Jag ser fram emot det så oerhört, för att inte tala om hur jag längtar till julen när alla ungar är samlade under samma tak. Mina föräldrar kommer också upp, det blir en riktig familjejul. Hoppas att vi får det vitt och fint och inte så isigt som det är nu. 
 
Fick iväg ett paket till ett julklappsbyte igår. Skickade med ett litet lavendelhjärta som jag virkat. Älskar doften av torkade lavendelblommor, hoppas att mottagaren också gör det. Fasligt pilligt att få i de små blommorna i hjärtat dock.
 
 
I bemärkelsesnurran kom ju pepparkakor med mjukost till, mjukost med smak av ädelost och granatäpple. Galet gott på pepparkakor, rekommenderas varmt! Granatäpplet bröt av med en friskhet mot ädelosten.
 
 
Försöker röja och städa en del här hemma, vi har varit dåliga på det under det senaste decenniet eller så. Jag bär kassvis med kläder, filmer mm till Röda korset, två kassar garn har jag också släpat dit. Jag har varit några varv på tippen och jag har krängt några grejer på Tradera. Jag har skickat en låda film till syskonbarnen och kört två kassar böcker till sonens skola. Och ändå syns det inte att något har försvunnit här hemma. Jösses, vad man kan samla på sig!
 
 
 

Färdig snodd!

Dottern har önskat sig en halssnodd i julklapp av ett garn jag köpte när vi var i London. Nu är den klar, till och med tvättad, och väntar bara på att bli inslagen. Så här ser den ut på ett ungefär:
 
 
Mönstret heter Nukunuku ochfinns på Ravelry. Hade önskat den aningen längre men med ett nystan får det bli som det blir. Den räcker i alla fall två varv runt halsen.
 
En ugglemössa till barnens ena kusin på makens sida har det också blivit, den ligger i spänn nu. Det har blivit en himla massa sådana mössor i år men jag tycker fortfarande att de är så festliga. Tre varv med kabelstickning formar en uggla, fascinerande!
 
Dottern är sjuk nere i Stockholm och det gör lite ont i mammahjärtat att inte vara där. Men jag får bita ihop, hon är snart arton och klarar sig så klart utan mig. Tror jag... Store sonen skulle kommit hem i helgen men en labb har strulat så av det blev inget och han var lite nedstämd. Då kom besked om att han klarat senaste tentan, som annars hade en jättelåg genomströmning, och då var han glad igen. Snart tre terminer på teknisk fysik utan en enda omtenta, killen är smått fantastisk!
 
Det finns en rörelse som heter Matkassen som gör en insats för de i landet som av någon anledning inte riktigt får ekonomin att gå ihop. Jag gillar deras FB-sida och köpte ett presentkort på ICA som jag tänkte skicka iväg. Så dök det upp en familj i grannkommunen som behövde hjälp så mitt lilla presentkort fick åka iväg dit istället. Det kändes fantastiskt bra. Önskar bara att jag kunde bidra med mer men det har varit lite tunt med jobb de sista månaderna och det påverkar så klart även inkomsten. 
 
I helgen ska jag gå kurs, L1 kallas den eller ledarutveckling steg 1. Första passet ikväll och så hela dagen imorgon. Målet är att bli instruktör inom hunderiet, det ser jag fram emot. 
 
Lagade spännande mat i veckan, lite ovanligt för att vara jag. Pulled pork hette det, tydligen väldigt inne och "alla" vet vad det är. Alla utom jag... Skulle visa de stora ungarna hur ball jag var, trodde att de inte skulle ha en aning om vad det var. Där hade jag så klart fel. Nåväl, man kan inte hänga med i allt. Gott blev det fast kanske aningen för starkt för min mage (som dessutom inte riktigt tål pepparfrukter/paprika). Nästa gång tar jag lite mindre chili. Om någon vill ha receptet så hittar ni det här, men ni vet säkert också redan vad det är.
 

Äntligen lite tid över!

Det var länge sedan jag bloggade sist, skäms på mig. Det betyder dock inte att stickorna har vilat, tvärtom. Jag har hunnit få färdigt en sjal till min fina faster som fyllt jämna. Mönstret heter Ishbel (finns på Ravelry, hinner inte länka) och har stickats av väldigt många. Det var ett väldigt tydligt och välskrivet mönster, otroligt lätt att följa. Men om jag ska vara riktigt ärlig, och det ska man ju, så tyckte jag att det var lite trist. Det följde liksom samma spår hela tiden, först med den slätstickade tallriken och därefter med spetsmönstret. Mitt probem är litegrann att om något blir väldigt enkelt så somnar jag till och tappar fokus och då blir det lätt fel. Jag glömmer en ökning och vips, så stämmer det inte. Så jag fick sticka baklänges ett par gånger, enkelheten till trots. Garnet är ett silkesgarn som jag tog ur förra Garn- och boksnurran vi hade i Svenska byten (också Ravelry).
 
 
 
I samma grupp har vi också något som kallas Skicka vidare - Andra chansen, där man kan erbjuda garn som man har i sina gömmor men inte riktigt kommer att göra något med. Där nappade jag på ett supermjukt och gosigt alpackagarn som raskt förvandlades till en halskrage som ska bli till en julklapp. Ingen bra bild men i alla fall. Mönstret heter Spikelets Cowl, har jag för mig, gratismönster på Ravelry.
 
 
Garn- och boksnurrans nästa varv har just landat hos mig och jag tog ut två böcker med tillhörande garn. Var kanske inte helt sugen på det svartvita Opalgarnet men desto mer sugen på boken så då fick garnet också stanna. Nu ska jag bara ladda om snurran med två nya böcker och tillhörande garn och mönster innan den lämnar mig. Kul idé, gillar den skarpt trots att jag var lite fundersam först.
 
 
Söndag och måndag tillbringade jag i Stockholm för att leverera dottern dit ner. Hon ska nu göra praktik på Marcus Aujalays (känd från Mästerkocken i TV4) restaurang Winterviken. Tre dagar har hon avverkat och trivs som fisken i vattnet. Mästerkocken själv är inte där än, han är upptagen med tv-inspelningar, men hade ringt och skulle visst komma imorgon. Övrig personal är väldigt trevlig, enligt dottern, dagarna går fort och maten är kalasgod. Själv hann jag bara kolla lite på omgivningarna och snabbt in genom fönstren och det gav absolut mersmak. Rekommenderas!
 
 
 
 
Passade på att julhandla lite i Stockholm och besökte så klart också en garnaffär, Litet Nystan på söder. Den såg så liten och anspråkslös ut men vilka fantastiskt trevliga garner de hade! Den skulle man gärna ha på lite närmare håll. Totalt trampade jag över en mil i mina kängor som kanske inte riktigt är gjorda för promenader, så dagen därpå hade jag en fin blåsa under foten. Tur att vi har gott om Compeed skavsårsplåster!
 
 
 
 
 

Gäststuga

Vi har blivit med gäststuga - äntligen! Ett Blocket-fynd, stugan är färdigbyggd, isolerad och har el indragen och kostade fascinerande lite med tanke på allt detta. Bussiga grannar hjälpte oss att få den på plats. Jag är helnöjd. Nu återstår bara lite fixande med färg på insidan och utsidan.
 
Så här såg det ut när den kom.
 
Efter lite fix och trix med traktorn så kom den på plats.
 
Maken hade missat att informera mig om interiören, som nog är det första jag själv hade kommenterat. Raskt inhandlade jag färgburk för att få bort känslan av 70-tal, flower power och knarkarkvart...
 
Efter en vända med den himmelsblå färgen lyste dock fortfarande fredsmärket igenom men nu har jag målat ett varv till och märket är borta. Puh!
 
Lite mycket trä, jag har tänkt att måla listerna vita.
 
En massa projekt på gång och så startar jag ännu ett, nämligen att sticka gardiner till stugan. Mönstret hittar du här. Tänker mig att det kan bli snyggt mot det himmelsblå. Jag ser framför mig en romantisk liten stuga med vita spetsar, himmelsblå väggar och vita möbler. Vi får se om det blir som jag har tänkt mig.
 
Ordnar en hundträff på lördag med bland annat tipspromenad. Insåg att det behövs priser till det så jag snodde ihop ett par torgvantar. Inte så snygga på bilden kanske men väldigt sköna och jag älskar mönstret Green Thumb.
 
 
För säkerhets skull stickar jag en mössa också som jag hoppas få klar. Mönstret heter Lina och garnet är Drops Lima, dock har jag ingen bild. Gillade modellen på mössan, enkel men snygg. Hoppas resultatet blir detsamma. :)
 
 
 
 
 
 
 

Tossiga socktember - utlottning!

Min vän Carol har startat en utlottning i en grupp på Facebook. För att hjälpa henne att hitta fler som vill vara med så skriver jag här också. Det hela är enkelt, du stickar eller virkar minst ett par babysockor eller -tossor och skickar till henne (maila mig på marie(at)huset-elliot.com om du vill vara med så skickar jag hennes adress) innan den sista september. Den sista september drar hon vinnaren som får en bok. De sockor och tossor som kommer in går till barnen i Manduar, Gambia. Mer information om arbetet i Manduar hittar du här.
 
 

Long time no see...

Min blogg har blivit förfärligt försummad på sistone. Inte för att det inte har hänt något, snarare för att det har hänt så mycket att jag inte riktigt hinner med att skriva. Men nu ska det bli några rader.
 
Är hundvakt åt valpköpare i några dagar. Vovven har haft det lite jobbigt med att hitta sin plats i flocken, det har varit en hel del rastlöshetspipande och därmed dålig nattsömn för mig. När väl det lugnade sig blev hon dålig i magen. :( Tror jag snittar fem timmars sömn per natt just nu i bästa fall, sådant sliter på kroppen. Nu närmar sig Parisresan med stormsteg, innan dess ska ett jobb vara klart, huset städat inför hus- och djurvaktens ankomst, listor med anvisningar skrivna, väskorna packade och så ska lilla Maya till Finland för att paras i morgon. Stressa, stressa, stressa men det är ju självförvållat. Tänker mig att jag sover gott på nattåget på torsdag...
 
Har stickat en cowl som jag är vansinnigt nöjd med. Mönstret heter Leaving Cowl och är otroligt välskrivet. Bilden nedan gör inte alls projektet rättvisa tyvärr, ibland tar mobilkameran sämre bilder än man önskar.
 
 
Jag stickar ju mestadels i tunna sockgarner. Men så har jag en del Novita 7 bröder liggande och tänkte att jag skulle testa att sticka ett par lite grövre sockor. Valet föll på mönstret Saltkråkan. Tyvärr har jag ingen bild på de egna sockorna än, de är i en svagt beigebrun nyans, ganska neutral färg med tanken att mönstret ska göra sockorna liksom. Hade tänkt lägga dem i presentlådan men de blir nog mina, jag kan behöva ett par grövre sockor. Också. 
 
Inför resan till Paris funderar jag på hur jag ska göra. Jag har hittills aldrig vågat ta med en stickning på flyget, tänk om man fastnar i säkerhetskontrollen och måste lämna ifrån sig alltihop!? Katastrof! Men nu funderar jag på om jag skulle kunna ta med mig ett tröjprojekt, stickat på rundsticka i stl 6 eller liknande. Det kan väl knappast klassas som ett vasst eller spetsigt föremål? Visserligen skulle jag kunna strypa någon med själva vajern men det kan jag ju i så fall göra med axelremmen till en handväska också. Och stickorna är i tjocklek som en penna och den går ju igenom. Vi får en del väntan på både Arlanda och i Köpenhamn på nerresan så jag har några timmar att slå ihjäl. Tror jag testar, det borde gå. 
 
I helgen var det deppigt. Vårt kära basketlag åkte ur slutspelet redan i kvartsfinalen mot Uppsala. Surt, surt. Det lade liksom lite sordin på hela familjen, vi är alla väldigt roade av att gå på basket. Att jag gick omkring i min slutspels-t-shirt hela matchdagen hjälpte inte heller... :( Nåväl, man får se det som att det sparade in några kronor till familjeekonomin och så får vi ta nya tag till hösten, då i ny arena.
 

Jobb, jobb, jobb

Har jobbat som en liten gris den senaste veckan, den ofrivilliga magsjukeledigheten straffade sig. Men i eftermiddag var jobbet klart och jag kunde andas ut. Det firade jag med att se på skidskytte och med en långpromenad med hundarna. Så skönt att kunna gå ut och bara njuta av promenaden utan att känna jobbstressen som flåsar i nacken! Nu hoppas och tror jag att veckan blir lite lugnare, jag har ett jobb som ska vara inne på torsdag men tänkte ta måndagen ledig för att hämta mig från den senaste veckans slit. Nåväl, det blir ju förvandlat till lön om någon månad så jag ska inte klaga, det blir bra till Parisresan senare i vår. 
 
I morgon fyller dottern 17 år. Vart har tiden tagit vägen? Hon var en särdeles krånglig liten unge att få ut, ville inte ligga rättvänd utan fick vändas i magen och drog över tiden i nästan två veckor. Men till sist kom hon efter en rätt lång och mödosam förlossning, en lång och slank bebis med stora ögon. Min fina lilla Stina! Mina barn är det jag är absolut mest stolt över, jag har fått så underbara ungar. Fascineras också av deras begåvning och målmedvetenhet. Sonen gick direkt från gymnasiets mattespetsutbildning till att läsa teknisk fysik, klarar tentorna med glans och hinner med en massa annat dessutom. Han vet vad han vill och ser till att njuta av tiden här och nu, så klok trots sin ungdom. Och syster yster vill bli kock och jobbar stenhårt för det målet på restaurangprogrammet. Vi här hemma njuter av hennes experimenterande i köket och ser hur hon utvecklas. Jag fascineras, inte var jag så där målmedveten i samma ålder. Jag hade ingen aning om vad jag ville bli, ibland undrar jag om jag fortfarande vet det. 
 
Stickat då? Nä, jag har inte hunnit så mycket faktiskt. Några tråkiga slätstickningsvarv på min Solution-sjal har det blivit. Och igår gjorde jag en ugglemössa till i grå Drops Andes. Den ska bli födelsedagspresent till ett av mina små kusinbarn som snart fyller fyra år. Jag har ju bara två kusiner så vi har en ganska bra kontakt med varandra och brukar uppvakta på jul och födelsedagar. Nästa helg åker barnen och jag till Riga medan pappan blir hemma för att jobba, då stannar vi till hos faster i Stockholm och då tänkte jag passa på att lämna presenterna så är de på plats när det är dags för firande. Hoppas hinna göra en till åt lillasystern som fyller ett år i april. De går på en kväll, otroligt roliga små mössor som verkligen blir jättefina på. 
 
Ser fram emot trippen till Riga och hoppas att Hobbywool ska vara öppet denna gång. Då tänkte jag shoppa loss lite. :)

Många projekt på g

Hmm, att äta dotterns minisemla med chokladtryffel när man nyss varit magsjuk var kanske inte så fiffigt... Fick lida för det igår men idag är jag pigg igen. Ingen annan verkar ha blivit smittad, det känns otroligt skönt. Tur vi bor i ett hus med dubbla toaletter!
 
Stickar vidare på min Solution men tappar stinget lite grann. Är ju med i en KAL på Ravelry och hela tiden dyker det upp kommentarer om fel i mönstret. Sådant får mig att ledsna. Jag är kanske kinkig men jag vill ha mönster utan fel om jag köper dem och i synnerhet om jag är med i en KAL. Annars känns det ofullständigt på något vis. Så vi får se om jag fortsätter eller om jag repar upp och gör något annat. Det finns så många vackra saker man kan göra så varför traggla med något som bara krånglar?
 
Stickar också på ett par muddar, "Leaving Cuffs", som ska bli present i ett födelsedagsbyte jag är med i. Ett väldigt enkelt mönster men också välskrivet, DET gillar jag! Och gratis! Ska sticka kragen som hör till också, har jag tänkt mig. Jobbar egentligen som en liten tok denna veckan men med jämna mellanrum tuggar programmet ovanligt länge och då hinner jag precis sticka ett varv. Inte så dumt! ;)
 
Ska skicka iväg min första lilla present i den kreativa utmaningen idag. Det går till en bekant söderut som hade ett tufft år ifjol så det känns lite extra kul att då få skänka lite glädje (förhoppningsvis). Blir vi inte alla glada över ett paket i posten ibland?
 
Paket fick jag också i posten igår. Jag har varit med i ett garn- och godisbyte för andra gången och fick en bytesvän från USA (för andra gången). Lite mer normalt innehåll denna gången, förra gången blev jag alldeles översköljd med saker. Jätteläckert, lite tjockare sockgarn som jag tror att jag ska sticka ett par myssockor till mig själv i. Godis som barnen så klart har suktat över och så stickmarkörer. Ha, jag som knappt använder markörer har en hel uppsjö nu. Försökte få dottern att ta hand om några men hennes stickande avtar i takt med att matlagningen öker (för mig går kurvan spikrakt åt andra hållet så man kan säga att vi kompletterar varandra) så hon avböjde. Nåväl, jag får försöka att variera mig lite mer kanske.
 
 
Väntar också på paket från Stäket med stickspetsar men lär få vänta till nästa vecka eftersom det är syfestival i helgen. Mina fyrkantiga gick retfullt nog sönder innan jag ens hann använda dem. De i storlek 4,5 lossade från fästet (den ena) på FÖRSTA varvet jag stickade. Det liksom knäppte till och så satt jag med en lös träspets i handen. Och i nr 4 hade det gått en sticka så garnet fastnade hela tiden i ojämnheten och det blev omöjligt att sticka. De fyrkantiga är väldigt sköna att hålla i men hittills har jag inga jättebra erfarenheter av hållbarheten. Jag hoppas att det bara var otur och att de nya ska hålla bättre.
 
Igår var min syssling på tv, lite kul. Inte för att vi har någon som helst kontakt, det var mamma som ringde och berättade att det var hon. Hennes mormor och mamma känner jag till men hon och jag har nog aldrig träffats. En imponerande tjej som varit och levt med pygméfolk alldeles ensam. Hade velat höra mer av hennes berättelse och se mindre av Anna Wahlgren som tyvärr var med i samma program. Gamla barndomsminnen väcktes också till liv, min farfar hade många syskon som alla var väldigt färgstarka på sitt sätt. Underbara människor som tyvärr inte finns i livet längre. 

Bytespaket och annat

Det har ju snurrat in en del bytespaket under veckan, jag har glömt att visa det. Vantsnurran kom faktiskt redan förra veckan och lämnade mig igår (eller var det i förrgår?). Jag behöll ett ljuvligt mjukt garn i kamel, två karamellrosa bonusnystan, en kort kabel och stickspetsar. 
 
 
Så kom sjalsnurran tillbaka hem till mig och har därmed gått i mål, eftersom den också startade hos mig. Den såg ut så här när den kom:
 
Underbara garner med matchande mönster, verkligen riktiga karameller! Fsat sjutton vet om allt blir sjalar, det julgröna Admiralgarnet ligger i alla fall illa till för att bli sockor istället. Underbar grön färg! Älskar ju Nordlys garner också och den lila färgen på Kid-Silk var härlig. Färgen på Elegant var kanske inte riktigt min men säkert någon annans, det kan bli en bra present. Mysigt!
 
En massa spännande smågodis kom det också. Boken hade jag tyvärr redan läst på engelska, en riktigt mysig bok, men dottern tog över denna istället tillsammans med strössel och läppglans. Handkräm behövs verkligen, jag är en riktig torris vintertid och smörjer mig jämt. Postitlappar och stickmarkörer kan man heller inte få för många av och det lilla stickade hjärtat ska jag ha i mitt arbetsrum när jag flyttar in (det borde inte vara så långt borta nu, maken pillrar med bredbandet). Kul att få tillbaka ett byte och konstatera hur det förändrats utefter vägen. Det senaste bytet som startade här tog jag foto på, just för att kunna följa förändringen. Och just det, det är i gruppen Svenska byten på Ravelry som vi håller till. 
 
Min mössa använder jag flitigt nu. Blockade den över en tallrik, läste att andra gjort så på Ravelry och det fungerade ju bra. Bilderna jag tog på den blev däremot mindre bra... Tog en uppifrån som skulle visa hur bladen liksom bildar en formation. Men den bilden blev en suddig blå röra. Den enda bild som jag fick till skärpan på var en tråkig bild på en ihopvikt mössa. Ni får hålla till godo med den.
 
 
Avslutningsvis har jag köpt garn via nätet från en underbar butik i London, nämligen Loop. De hade rea på Malabrigo sock och då kunde jag inte motstå att köpa hem lite. Idag kom det - med rek! Utlandet måste ha andra portokostnader än vad vi har i Sverige! Men visst är garnet ljuvligt? Ravelry red och Tiziano Red heter färgerna. Och nu, nu SKA jag inte köpa garn på väldigt, väldigt länge! Inte förrän vi åker till Riga i slutet av februari, då ska jag försöka handla lite. Tror jag...
 

Mina ringblommesockor!

Nu är de klara, mina ringblommesockor! Jag är så nöjd, så nöjd, älskar verkligen färgen och det läckra flätmönstret på sidan. Så länge som jag har tänkt göra dem, äntligen blev det av! Januari månads sockor är därmed klara, målet är ett par per månad - minst! Kan också rekommendera garnet, Admiral Ombré från Schoppelwolle. Väldigt skönt att sticka i och alldeles lagom mönstrat.
 
 
Medan jag var sjuk stickade jag pannband. Tanken var att skicka dem till AFFC för försäljning. Ett par stannade dock kvar hos dottern men tre ligger nu i ett kuvert och ska åka ner till AFFC:s kontaktperson. Så här blev de, stickade efter eget huvud i Drops Karisma Superwash.
 
Om någon vill ha mönstret är det bara att höra av sig, man gör ett panband på en kväll om man har lite koll på flätstickning (och annars är det ett bra projekt att lära sig enkla flätor på).
 
Insåg i helgen att jag är dåligt utrustad vad gäller mössor (kan delvis bero på att jag inte gillar mössor). Har en fodrad köpesmössa som jag fick av svägerskan för en massa år sedan och så en grå sak som jag stickat själv. Den blev alldeles för stor så jag testade att tova ihop den lite, med den påfäljd att resåren tappade all spänst, ruskar jag på huvudet så åker mösseländet av och böjer jag mig för att knyta skorna så har jag mössan i ögonen. Därför bestämde jag mig för att det var dags för mig att få en ny mössa. Jag stickar i det underbara blå nystan Heaven's Hand som jag fick i ett garnbyte under fjolåret. Mönstret heter Autumn in Garrison och är väldigt enkelt att följa, bara jag lyckades upphäva hjärnsläppet på första varvet som fick mig att tolka pm som avig maska (Swenglish - purl maska) istället för "place marker". Ibland blir det fel...
 

Trendsetter

Här går jag och beskyller barnen för att vara de som drar hem smittor och så visar det sig att jag är först med att bli förkyld. Nu har nämligen resten av familjen däckat. Hur jag lyckats få med en smitta hem är för mig en gåta, jag som jobbar hemma framför datorn och bara sticker ut näsan för att handla, skjutsa barn eller ta ut hundar. Men datorn var lite konstig förra helgen, jag funderar på om vi kan ha fått samma virus..? ;o)
 
Har i alla fall gjort klart en ugglemössa till brorsbarnet i födelsedagspresent. Den gick i ett huj! Garnet är Drops Andes och mönstret heter Chouette (sök på Ravelry). På bilderna har jag blockat den lite hårt för att länga den en smula och ögonen är inte fastsydda utan ditlagda, förhoppningsvis ska den inte bli lika vindögd när de sitter fast. 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0