Sjalstickning
Jag fortsätter att sticka på sjalen men är inte säker på att stilen passar lilla mamma. Den passar nog mig bättre men då hade jag velat ha ett annat garn. Nåväl, vi får se, kanske provar jag att ge den till mamma i alla fall om den blir klar i tid.
Hela huset är otroligt uppochnervänt just nu. Vi har hyrt en golvslip, tanken var att slipa golv och lacka. Maken skulle slipa, jag lacka. Jag blev sjuk. Nu är även dottern sjuk så det är lite synd om hundarna. Och maken trälar på men hinner ju inte lika mycket som om vi hade varit två. Vi kommer att få hyra den igen till övervåningen men det får bli efter studenten. Innan ska vi hinna måla lite fönster också. Det gäller att ligga i. Och att hålla sig frisk.
Innan jag blev sjuk hann jag i alla fall göra klart sonens rum. Det är nu målat i en ljusgrå ton och för att det inte ska vara så fasligt kalt (alla tavlor ansågs mer eller minde för barnsliga så det blev inte mycket kvar) har jag satt upp wall stickers på väggarna. Köpte två stycken på nätet, billigt. Den ena föreställde Zlatan och var i usel kvalité, jag fick till sist ta fram tapetklister för att få den att fastna och den ska inte ses på nära håll. Den andra föreställer Ronaldo och den såg mycket knepigare ut men var hur bra som helst. Sonen är supernöjd och faktiskt även mamman.
Förkylningsstickning..?
Satt i personalrummet i slutet av förra veckan och uttryckte min ärliga förvåning över att jag klarat mig så bra utan förkylningar den här våren. "Jag känner att den ligger och lurar, jag får ont i huvudet ibland men den bryter inte ut" sa jag. Orutinerat. Nu har den brutit ut, med feber och hela baletten. Tredje dagen idag, just som jag trodde att det började vända så slog febern till och jag har varit ganska förvirrad. Enkla mönster blir komplicerade och jag tappar bort både var jag är och var jag har mina saker. Letade tex en lång stund efter räknaren som satt på fingret... Suck. Nu stickar jag på en sjal till mamma på Mors Dag men funderar på om det verkligen är rätt present. Kanske vantar vore bättre men orkar jag med mönstret? Har någon ett tips så tas det tacksamt emot. Jag lär vara uträknad imorgon också.
Underbart garn!
Jag har börjat jobba som lärare, har fått en längre vikariat i grannkommunen med långa dagar som följd. Det märks inte minst i bloggen. I början var det tungt, tungt med nya barn att lära känna, med nya rutiner, med resor och med nya kollegor. Men nu trivs jag allt bättre och ser fram emot min nästa arbetsdag, även om jag väl i grunden inte är så förtjust i själva tjänsten jag vikarierar på.
I alla fall. Det blir inte så mycket tid framför datorn som innan, tyvärr. Inte så mycket tid för stickning heller. Jag har kämpat på med en kofta i Drops Merino Cotton, fick repa upp och börja om då första försöket blev alldeles för stort. Dess värre blev även det andra försöket för stort och då hade jag stickat hela koftan. Det är inte mönstret det är fel på, det är mitt mätande som haltar. Jag trodde att jag stickade en storlek som passade mig. Jag hade fel... Det ryms en halv person till i min kofta och det är inte riktigt meningen. Nu ligger den och vilar till sig i min hylla, istället har jag börjat virka en kofta i Drops Paris Recycled Denim som jag ska ha på dotterns student. Fördelen med virkade koftor är att de är väldigt enkla att prova under resans gång och lätta att justera. Det är en cirkelkofta efter ett av Drops mönster. Så här ser ryggen ut:
Jag har hunnit fylla år också. Av mina svärföräldrar fick jag presentkort på garn och ett alldeles ljuvligt handspunnet garn från VickeVira. Så mjukt och så sagolika färger!
I bemärkelsedagssnurran kom det här fina paketet:
Och idag kom det ett alldeles ljuvligt vårgrönt bytespaket med Posten.
