Åter från fjällen

Så var vi tillbaka hemma igen efter några helt underbara dagar i Björkliden. Jag kan verkligen rekommendera den platsen till alla som tycker om friluftsliv och vacker natur. Det är fantastiskt vackert på så många sätt - den imponerande fjällvärlden som man kommer väldigt nära redan från stugorna/hotellet, den höga, klara fjälluften, de snabba väderomslagen och så alla kända platser - Lapporten, Rallarkyrkogården, Torneträsk. Nära till Abisko och Riksgränsen har man också. Helt sagolikt!
 
Från stugorna ser man upp mot fjällvärlden.
 
"Vår" stuga låg på den nedre raden med en fantastisk utsikt mot Torneträsk och Lapporten.
 
Första dagen gick vi lite längs Kungsleden i Abisko, blott en min från Björkliden.
 
Därefter höll vi oss mestadels ovan trädgränsen i Björkliden. Här finns förresten Sveriges nordligaste golfbana!
 
Den rara lilla lanthandeln där man kan proviantera.
 
Det enda felet med semestern var min packning. Strax innan vi åkte kom jag på att jag ju måste ha en stickning med mig och grabbade tag i den projektpåse som jag haft med mig några veckor tidigare då jag var hemma hos mamma och pappa. Väl framme upptäckte jag att en sticka hade ramlat ut... Otroligt frustrerande att sitta och titta på stickningen utan att kunna göra något! Jag fick nästan abstinens och det var en ren njutning att få sticka igen när jag kom hem. Är man garnmissbrukare på riktigt då? ;o)
 
Lite rutor hade kommit med posten medan jag var borta. De här kom från England, jag har varit med i ett rutbyte där. Dess värre i akryl, precis som rutorna nedan. De får bli en babyfilt till välgörenhet framöver, tänker jag mig.
 
 
Så hade jag fått tre jättefina rutor av yvhiha i vårt svenska rutbyte. De passar perfekt till filten jag håller på med, den första är redan på väg att virkas in. =)
 
 
 
 
 
 
 
 

Finfina rutor!

Är just nu inne i ett rutstim! Jag är med i ett rutbyte, eller snarare två, där vi gör filtrutor och skickar till varandra. Har fått underbart vackra rutor från svenska bytesvänner.
 
 
 
 
I mitt engelska byte kom det två vackra men ack, så akryliska rutor trots att jag bett om ull. Lite besvikelse men de kommer kanske till användning i något annat sammanhang.
 
 
I övrigt är tiden för handarbete lite knapp just nu, privata trassel ska redas ut, hus ska målas, hönshusets tillbyggnad ska bli klart osv. Augusti är här, mörkret och vemodet sänker sig och jag bävar redan för den tid som komma skall, oktober och november är inte riktigt min tid på året. Ljusa sommarnätter skulle jag däremot gärna ha fler av! =)
 
 
 

Ibland blir det fel

Upptäckte alldeles nyss att jag lyckats med konststycket att publicera samma inlägg två gånger. Efter lite luskande så hittade jag läget där man raderar inlägg så nu är felet förhoppningsvis löst. 
 
Jag har varit hos mina föräldrar i några dagar tillsammans med sönerna. Underbart väder i Västra Götaland liksom i resten av Sverige. Vi gjorde en utflykt till Mariestad, njöt av de vackra trähusen och avnjöt fantastiskt god lax nere vid hamnen. Jag blev så mätt att jag inte fick ner den planerade glassen efteråt. Klings glass hör liksom till när man är där men den här gången blev det ingen för mig, trots att den är världens godaste och att jag nästan hade lovat mig en sådan. Men äldsten saknar botten så han åt sin egen lunch, resten av min och klämde dessutom i sig en stor strut med kulor. Är man närmare 1,90 och tränar varje dag så går det åt mycket mat!
 
På vägen dit åkte vi förbi Ullervad och Kampes ullspinneri. Vilket drömställe! Jag, som "bara" skulle köpa några härvor att sticka vantar av, kom ut med en hel kasse. Dels var det otroligt billigt, ungefär halva priset av vad jag betalar i affär (OK, inte riktigt men säg 40% då) och dels hade de ju mer än ullgarn. En massa nystan bomullsgarn slank ner också, 19 kr för 100 gram i en tjocklek som överensstämmer med Paris. Nu kan jag snart bada i garn, FÅR verkligen inte köpa mer och måste komma igång med att sticka någon av alla de tröjor/koftot/västar jag planerat till mig själv! Men först dotterns tröja, halva bakstycket är klart. Är ni i trakterna av Mariestad, rekommenderas verkligen ett besök i Ullervad!
 
Tröjstickningen fick inte följa med på resan, den kändes för tung att dra på. Istället blev det garn och en virknål för att göra rutor till det ena av två rutbyten som jag är med i. Det fiffiga med det var att jag kunde ha med det även på flyget, eftersom nålen var hyfsat grov så vågade jag prova och ingen sa något (fast sedan vågade jag ändå inte virka av rädsla för att bli åksjuk). Det mesta virkandet gjorde jag medan jag väntade på tåget och hemma hos mamma och pappa. Totalt blev det fyra rutor, en vit och tre likadana med blomma i mitten.
 
Den vita
 
Blomrutan
 
När jag kom tillbaka hem igen hade jag också fått två rutor med posten från Tildabyanna i glada färger. Tusen tack!
 
 
Nu väller det in jobb i mailen så jag räknar kallt med att få sitta framför datorn till sena kvällen/natten de närmaste dagarna. Underbart skönt eftersom vi har över 30 grader varmt här och min dator står på den redan varma övervåningen... :/ Det gäller att dricka mycket!
 
 
 

Rutor!

Vi har ett rutbyte i vår lilla grupp, Svenska byten, där vi gör rutor till en vänskapsfilt till varandra. Igår fick jag mina första två från sammanfaller. Så kul det är att få rutor som andra har gjort och så fina de är! Tusen tack!
 
 
Själv pysslar jag också på med rutor lite nu och då. Har hittat ett nytt mönster som jag tycker om och försöker lära mig utantill. Det är kul med variation, annars ledsnar jag lätt på att göra rutor.
 
Jag har också börjat sticka en tröja till dottern i Drops Paris. Det är ju megarea på deras bomullsgarner och naturligtvis så kunde jag inte hålla fingrarna borta utan vips, så bor några extra nystan här hemma. Jag hade ju så lite garn innan... :/ Och jag vet ju att många gnäller på Garnstudios mönster att de är svårtydliga men jag har inte haft så mycket problem med det. Förrän nu... Vet inte om det är för att jag har läst det illa eller om det är för att det faktiskt var lite svårtolkat. Jag har fått börja om ett antal gånger, ändå är det inte alls svårt när man faktiskt har fattat hur de menar. Nåväl, nu är snart halva bakstycket klart så det går framåt men jag blir inte helt välvilligt inställd till projektet när det ska rackla så där.
 
Annat då? Grönsakerna i mitt land växer som ogräs, pallkragar var en hit och hönsbajs från de egna hönsen är rena raketbränslet. På bilden syns min squash som monsterplanta i mitten. Längst fram får man en skymt av löken som jag fick i ett blomstrande byte av Ingaredstoka. Och längst bak syns salladen från samma byte. Vi äter och njuter!
 
Och apropå höns så har vi några nya på tillväxt. Tre kycklingar fick jag till sist efter att ha försökt kläcka runt 50 ägg. Ingen vidare utdelning med andra ord. En är från egna ägg, korsning hedemora/dvärgkochin. Den ser ut så här:
 
På bilden syns också mamma höna som har samma pappa som kycklingen och därför inte fick ruva egna ägg. Hon har också fått adoptera två kycklingar från skickeägg som kläcktes två dagar senare, två isbarer. Hönans egen mamma är också isbar och hjälper till med omvårdnaden av de små. På bilden nedan syns en av dem, de ser likadana ut.
 
Galet söta som nya men efter en dryg vecka nu så ser man redan hur fjädrarna kommer. Snart är de fulsöta, dunbollstiden är kort.
 
I torsdags var vi på Hamnkalaset inne i sta'n och hörde Bo Kaspers tillsammans med barnen. Otroligt bra spelning, jag hade väntat mig något bra och den var ännu bättre. Fantastisk kväll dessutom, juli månad har varit underbar häruppe så här långt. Nu åker jag snart till föräldrarna i södern i ett par dagar medan maken håller ställningarna här hemma. Hoppas att vi får fint väder där också. Hoppas hinna förbi Kampes spinneri om möjligheten ges, det ligger nära men jag har aldrig varit dit.
 
Vi har också börjat cykla. Idén är att vi cyklar till ett närbeläget fik och fikar, då har vi liksom gjort oss förtjänta av det och får motion samtidigt. Ja, mannen i mitt liv är ju redan ganska vältränad så för honom ger det väl inget men för mig gör det nytta, det känns i benen. Igår blev det 16 km, Gäddviksgårdens café tur och retur. Fantastiskt mysigt, synd bara att man satt så nära den bullrande trafiken.
 
 
 
 
 
 

Tillbaka

London är en underbar stad! Jag är ingen globetrotter, jag gillar mitt Bälinge och mina hundar. Men OM jag någon gång ska dra med mig familjen och flytta, då går nog flyttlasset till England. Himmel, vad jag gillar det landet! Och London är en fantastiskt rolig stad att semestra i, där finns liksom lite av allt. Den här gången upptäckte vi Camden, en otroligt charmig stadsdel. Vi åt lunch på deras matmarknad efter att ha gått runt och tittat och fått provsmaka mat från världens alla hörn. Och nog är det märkligt, vi äter så gott som alltid gatumat i London och klarar oss hur bra som helst men trots att vi bara äter på restaurang i Paris så blir vi matförgiftade. Det om något måste väl vara ett tecken..? ;o)
 
Matmarknaden
 
Camden - rekommenderas! Dessutom köpte jag mig ett par Converseskor där för bara 30 pund. Nu känner jag mig så himla hipp!
 
Lurade iväg maken och sonen till inspelningsstudion för Harry Potter ena dagen (dit de delvis färdades i en buss liknande den på bilden) medan jag gjorde garnaffärer i London. Inledde med Loop, trots att jag egentligen bestämt mig för att hoppa över den denna gång. Skyltfönstret är otroligt rart men innehållet lockade inte denna gång heller, till övervägande del icke-engelska och svindyra garner som jag lika gärna kan beställa hemifrån om jag skulle vilja ha dem. Dessutom lät de mig vänta utanför till prick 11 då de öppnade och var inte alls hjälpsamma när jag frågade om stans övriga utbud av garnaffärer.
 
Skyltfönstret till Loop.
 
Efter Loop åkte jag till I Knit, en riktig favorit. Där köpte jag lite garn men inget av mina inköp kommer på bild här av olika skäl. ;) Dock hade jag hoppats på fler inhemska garner, de som fanns ifjol verkar de tyvärr ha slutat med. Men affären är underbar och de har en underbart trevlig och hjälpsam personal som gav mig instruktioner om hur jag skulle ta mig till mitt nästa mål, Knit With Attitude. Efter en dryg timmes bussresa, när jag mer än en gång undrade om jag verkligen hamnat rätt, kände jag igen ett gatunamn och hoppade av. Det visade sig att allt på lappen stämde utom adressen för hållplatsen men det löste sig ju genom att jag kände igen namnet på gatan där affären låg. En mysig och modern butik där innehavaren hette Maya och visade sig vara från Norge. Vi fick en trevlig pratstund och hon gav mig en lapp med direktiv till hur jag skulle ta mig till mitt sista mål för dagen, Nest. Jag tog första bussen men ledsnade när jag kom till stället där jag skulle byta buss. Här fanns en t-banestation och eftersom jag börjat känna av åksjukan efter allt bussåkande, tänkte jag ta tunnelbanan tillbaka till centrum. Men så upptäckte jag att jag nästan var framme, så jag tog t-banan en station, åkte buss en kort sträcka och vips, var jag framme! Hon som hade Nest var en helt sanslöst trevlig kvinna, hon gav mig ett glas vatten och jag fick låna toaletten. Jag köpte förstås lite garn och fick en trevlig pratstund. 
 
Som helhet är jag ändå aningen besviken på engelska garnaffärrer, i alla fall i London. Där finns absolut russin att plocka men det hade varit roligt med mindre Malabrigo (som jag ändå kan få tag på hemma) och mer lokala garner. Jag vet ju att där finns olika spinnerier och fantastisk ull, men den är inte lätt att hitta. Drömmen vore en affär fylld med bara brittiskt garn, men den skulle kanske inte sälja till andra än mig...
 
Sista dagen i London gjorde vi det obligatoriska besöket i Covent Garden och åt på Jamie's Italian, en fantastisk restaurang med humana priser. Jag åt en otroligt len risotto med underbart krämig mozzarella. Risotto vill ju gärna se ut som en uppkastning så bilden gör den inte riktigt rättvisa, tyvärr.
 
 
Så lyssnade vi på ljuvlig musik i Covent Garden, helt otroligt bra var de.
 
När vi strosade på gatorna där så stötte vi plötsligt på Rupert Everett som stod och pratade i en mobiltelefon. Jag blev så klart hög som ett hus men ingen av killarna verkade riktigt fatta storheten i det hela och just då var Mr Ernest den enda film med honom som poppade upp i mitt huvud, en film som garanterat ingen annan än jag sett i vår familj. Men jag tyckte i alla fall att det var otroligt coolt att se honom live. När vi senare strosade tillbaka så var han inte kvar men jag tog en bild på stället i alla fall.
 
 
Väl hemkommen så hade jag fått ett litet paket med två underbara rutor och sagolika praliner från Barcelona. Thanks a lot, ConchiRodes!
 
 
 
 
 
 
 
 

Ugglesockorna

Det går framåt med sockorna, en socka är klar nu. Jag gillar inte riktigt tån på dem men orkar inte tänka där jag stickar framför fotbolls-VM så de får vara enligt mönstret. De ser ut att vara bättre på själva foten men vi får se, gillar jag dem inte får jag väl ge dem till någon som vill ha dem. Dess värre lyckades jag kasta bilden på hela sockan, ni får nöja er med en på en del av skaftet.
 
 
Två rutbyten under sommaren så nu är jag också i full färd med att göra rutor! Det är betydligt roligare att göra rutor till andra än till sig själv, även om det blivit några till mig också. Men jag får inte ihop nio i samma färgställning än så just nu har jag mest en himla massa rutor liggande. Maken ruskar på huvudet, han kan inte fatta varför jag inte kan montera ihop dem när jag har så många. Det var det där med färger...
 
Store sonen kom hem med en present till mamman. Det värmer i mammahjärtat! Frågan är om jag nämns använda den eller om den bara ska få stå och vara fin..?
 
På söndag var det tänkt att jag skulle åka till London med maken och yngste sonen. Igår skulle jag fixa inloggning via internet. Man skulle ange passnummer, jag hade ju kollat att sonens pass var OK men rotade fram allihop och började mata in. Kollade mitt eget pass, det gällde till januari 14. Den 14:e tänkte jag men vilket år, innan det gick upp för mig - mitt pass har gått ut!!! Det blev full fart in till polisstationen, med lite tur kommer det nya passet på torsdag och i annat fall får jag fixa ett provisoriskt - till tredubbla kostnaden! Visserligen gulligt rosa men det kan jag klara mig utan. Håll tummarna för mig nu - hårt!
 
 
 
 

Nya sockor på g

Jag behöver frigöra mer sockgarn. Ja, inte så att jag lider brist på sockgarn, snarare tvärtom. Men tanken är ju att göra rutor till filten av restgarn och för att det inte ska bli alltför enformigt, med typ nio rutor i samma garn, måste jag få loss mer restgarn. Alltså måste jag sticka sockor! Så himla synd... ;o) Bestämde mig för att göra de där ugglesockorna jag spanat på så länge i det ljuvligt blå Nordlys-garnet som ursprungligen var tänkt till hundsockor men där resultatet inte blev bra. Hann precis bara börja igår, gott om vridna maskor och flätor så det går inte så fort men jag hoppas och tror att det ska bli galet snyggt.
 
 
Hela FEM rutor till min filt kom idag från Sue. Brevet har varit på villovägar en tid men jag är så glad att det dök upp, dels för att det också fanns choklad i det och så förstås för de fina rutornas skull. De är i glittrigt sockgarn, det syns tyvärr inte på bilden men det är galet snyggt. Det är så kul att ha en hel hög med rutor och kombinera dem till en ny, större ruta som sedan sätts ihop till en filt. Jag behöver bara fler rutor, en himla massa faktiskt... Det blir lite enformigt i längden så jag är väldigt glad över de rutor som kommer med posten. Tack!
 
 
Alla barnen är nu samlade under ett tak och mamman mår gott. Äldste sonen jobbar med skogsplanering i några veckor och är ganska så sliten. Dottern hade sin sista dag i skolan idag och ska jobba som frukostvärdinna i juli samt rycka in när det behövs andra dagar också. Och minstingen har skolavslutning i morgon. Det är en historisk dag, då gör vi vår sista skolavslutning på byaskolan. Det ska firas rejält med minigolf och restaurangbesök. Kanske gofika också, vi får se vad vi hinner med. Det känns lite som om vi föräldrar tar examen också, vi har stått på den där skolgården och huttrat i 15 år, tror jag det blir. För naturligtvis har finvädret försvunnit lagom till examensdagarna och här är kallt, regnigt och ruggigt. Hoppas bara att det inte var sommaren som tittade förbi i maj utan att den kommer tillbaka...
 
 

Lite mer rutor

Fick två rutor till filten med posten igår, tusen tack till Ali för dem. 
 
Fick också bilder på Idefix valpkull nere i södra Sverige och bara måste dela med mig av någon av dem. Har ni sett något mycket sötare än detta?
 
 
Äldste sonen kom hem från Umeå igår på välförtjänt sommarlov. Två års studier på teknisk fysik är avklarade och inte en enda omtenta har ungen! Dessutom aktiv i föreningar, tränade först basket och nu rugby mm. Närmast övermänskligt, tycker mamman. Jag är så grymt stolt över mina ungar, de är fantastiska! Trygga i sig själva, målmedvetna och duktiga var och en på sitt. Dottern är i riksfinal i en tävling för unga ekokockar och ska först till Almedalsveckan i sommar och sedan till finalen i Växjö i september tillsammans med de två klasskamrater som utgör resten av laget. Och familjens minsting är den finurligaste, mest empatiska och underbara lille kille man kan tänka sig. Mammahjärtat sväller nästan över av kärlek och stolthet till alla tre. Kärlek, omsorg och trygghet är receptet, om någon undrar. Man ska se sina barn och ge dem massvis av sin tid. Man ska ha regler men förklara varför. Man ska låta dem vara med och bestämma inom rimliga gränser för att lära dem vad demokrati innebär. Och man ska lära dem att respektera andra och bemöta dem så som man själv vill bli bemött. Och så ska man krama och pussa och pyssla om dem. Det är underbart att vara mamma!
 

Början till en filt

Jag har börjat sätta ihop rutorna, tillsammans med de jag själv har gjort, till en filt. Det går inte fort och den är inte stor men jag är omåttligt stolt och tycker ärligt talat att den blir skitsnygg så här långt. Döm själva!
 
Två rader klara.
 
Tre rader som tillsammans bildar två större rutor, en i gröna och en i rosa toner med en prästkrageruta i mitten. Och den ska förmodligen vara bredare än så här men jag har inte fler av samma färgton att sätta ihop än. Det jobbar jag på nu och så hoppas jag på några rutor med posten. Det är så kul att se på filten och tänka "den rutan har XX gjort" eller "den rutan är gjord av garnet till de sockorna". Lite av ett evighetsprojekt men kul att det är på g!
 
Gardinen till dörrfönstret i gäststugan är klar och passar perfekt. Det är något romantiskt över virkade rosor, jag är väldigt svag för det.
 
 
 

RAK och rutor

Igår var en bra dag. Jag städade lite i mitt arbetsrum. Det finns helt klart mer att göra men det ser i alla fall aningen mindre råttboaktigt ut. Jag måste sluta köpa garn och framförallt - jag måste sluta spara på mig en massa kartonger i olika format!
 
Jag fick ännu en omgång rutor med posten, denna gång från Jayne. Ett litet rosa band följde också med, jag vet bara inte riktigt vad jag ska göra med det. Nu måste jag snart sätta igång med att få ihop rutorna också, jag har en idé om hur det ska se ut men vet inte riktigt om det blir bra. Jag hoppas förstås på det.
 
Bästa Myzpyz skickade också ett mönster på en sjal av Maria Olsson igår, en total överraskning men den gjorde mig väldigt glad. Jag älskar verkligen Marias mönster. Men det var My som fyllde år, inte jag. Om du läser detta så tusen tack, du gjorde verkligen min dag! Kram!

Flera rutor!

Igår kom det ett brev med fler rutor till min tänkta restgarnsfilt, denna gång från Jane. Det kom också med lite varm choklad från Cadbury, till lycka för yngste sonen som älskar just sådan. 
 
 

RSS 2.0