Sjalstickning

Jag fortsätter att sticka på sjalen men är inte säker på att stilen passar lilla mamma. Den passar nog mig bättre men då hade jag velat ha ett annat garn. Nåväl, vi får se, kanske provar jag att ge den till mamma i alla fall om den blir klar i tid. 
 
 
Hela huset är otroligt uppochnervänt just nu. Vi har hyrt en golvslip, tanken var att slipa golv och lacka. Maken skulle slipa, jag lacka. Jag blev sjuk. Nu är även dottern sjuk så det är lite synd om hundarna. Och maken trälar på men hinner ju inte lika mycket som om vi hade varit två. Vi kommer att få hyra den igen till övervåningen men det får bli efter studenten. Innan ska vi hinna måla lite fönster också. Det gäller att ligga i. Och att hålla sig frisk.
 
Innan jag blev sjuk hann jag i alla fall göra klart sonens rum. Det är nu målat i en ljusgrå ton och för att det inte ska vara så fasligt kalt (alla tavlor ansågs mer eller minde för barnsliga så det blev inte mycket kvar) har jag satt upp wall stickers på väggarna. Köpte två stycken på nätet, billigt. Den ena föreställde Zlatan och var i usel kvalité, jag fick till sist ta fram tapetklister för att få den att fastna och den ska inte ses på nära håll. Den andra föreställer Ronaldo och den såg mycket knepigare ut men var hur bra som helst. Sonen är supernöjd och faktiskt även mamman.
 
 
 

Sjalen med stort S är klar!

Nu är jag klar med min sjal! Är otroligt nöjd över mig själv faktiskt, dels för att resultatet blev väldigt bra (tycker jag) och dels för att det var lite av ett "hålla tungan rätt i mun"-projekt med ihoptagningar och omslag på alla varv. Nu när jag har haft valpar har inte huvudet varit helt på skaft alla gånger så det har gått sakta framåt. Men nu är den klar och jag är så nöjd! Mönstret finns på Ravelry och garnet är handspunnet av Surtanten.
Så här blev den när den blev klar:
 
 
 
Mönstret innehöll så kallade "nupps" men jag kände inte riktigt för det så jag tog pärlor istället, mitt första pärlprojekt. Beställde från Pärltorget och naturligtvis tog de slut när jag bara behövde tio till så jag fick beställa en ny påse. Allt för att det skulle ta längre tid och kosta mer... Men det var det värt när man ser det färdiga resultatet!
 
Nästa projekt ska bli en gardin till gäststugan är det tänkt. Mitt första försök, en gardin jag har älskat sedan ungdomen, verkar gå om intet. Enligt mönstret stämmer måtten perfekt för fönstret i dörren, 51*58 cm. Efter att ha virkat 10 varv kan jag dock konstatera att verkligheten är en annan, bredden stämmer men inte längden, det finns inte en chans. Så jag får använda mig av den kända devisen "börja om från början, bärja om på nytt". Men lite surt är det, jag såg liksom hjortarna framför mig redan. :(
 
Har fått ytterligare ett gäng rutor till min lilla filt, så spännande det är att få rutor som andra har gjort! Så här ser de senaste ut:
 
 
Igår kom också den Lilla snabba kökssnurran tillbaka hem till mig. Jättekul att få tillbaka den med mycket spännande och fint innehåll! Detta stannar kvar för alltid, resten av snurran läggs vidare och fylls på innan det är dags nästa gång, om kanske ett halvår eller så.
 
 
 
 
 

Tynande tillvaro

Min stackars blogg för en tynande tillvaro. Orsaken är denna:
 
Åtta små svarta saker har nu invaderat köket och ger mig inte mycket tid över till annat. De ska ha mat fyra gånger om dagen, de lämnar en hel del efter sig och när de till sist har slocknat så ska golvet våttorkas. Inte mycket tid och ork kvar för stickning här, inte. Men de stunder som ges så jobbar jag på med en sjal i handspunnet garn som jag fick i julklapp av Häxan Surtant. Och jag njuter av varje maska! Det är en sådan outsäglig lyx att sticka i ett garn som någon har spunnit bara till mig. Mönstret heter Buffalo Grass Triangle och följde med garnet. Lite pillrigare än jag först trodde, det gäller att hålla tungan rätt i mun när man stickar framför tv:n. Men jag är väldigt nöjd med resultatet så här långt. På bilden har jag just påbörjat.
 
 
En massa skojiga paket har jag hämtat ut också. Ett litet påskpaket med garn i häftig färg, mönster på jättefina torgvantar, supersmarriga Cadbury-ägg mm.
 
 
Ett bemärkelsedagspaket som öppnades rätt mycket i förtid, bemärkelsedagen är ett tag bort men karaktären är i det närmaste urusel. Garn och mönster till en jätteläcker sjal med ärmar, bilgodis som var försvinnande gott som alltid, te mm. 
 
 
En sjalsnurra har mellanlandat här och snurrar nu vidare söderut igen. Jag har plockat ut ett par läckerbitar och laddat med nytt garngodis. Detta stannade hos mig:
 
 
Till sist en bild på den eländiga Shaman-sjalen när den var blockad och klar. Lika hård som tuggat papper ungefär, inte alls mysig. Skoj också att det stod att alla knutar mm berodde på att det var handspunnet. Nu stickar jag ju i verkligt handspunnet garn och hittills har jag inte sett en endaste knut. Jag är imponerad!
 
 
 
 
 
 

Äntligen lite tid över!

Det var länge sedan jag bloggade sist, skäms på mig. Det betyder dock inte att stickorna har vilat, tvärtom. Jag har hunnit få färdigt en sjal till min fina faster som fyllt jämna. Mönstret heter Ishbel (finns på Ravelry, hinner inte länka) och har stickats av väldigt många. Det var ett väldigt tydligt och välskrivet mönster, otroligt lätt att följa. Men om jag ska vara riktigt ärlig, och det ska man ju, så tyckte jag att det var lite trist. Det följde liksom samma spår hela tiden, först med den slätstickade tallriken och därefter med spetsmönstret. Mitt probem är litegrann att om något blir väldigt enkelt så somnar jag till och tappar fokus och då blir det lätt fel. Jag glömmer en ökning och vips, så stämmer det inte. Så jag fick sticka baklänges ett par gånger, enkelheten till trots. Garnet är ett silkesgarn som jag tog ur förra Garn- och boksnurran vi hade i Svenska byten (också Ravelry).
 
 
 
I samma grupp har vi också något som kallas Skicka vidare - Andra chansen, där man kan erbjuda garn som man har i sina gömmor men inte riktigt kommer att göra något med. Där nappade jag på ett supermjukt och gosigt alpackagarn som raskt förvandlades till en halskrage som ska bli till en julklapp. Ingen bra bild men i alla fall. Mönstret heter Spikelets Cowl, har jag för mig, gratismönster på Ravelry.
 
 
Garn- och boksnurrans nästa varv har just landat hos mig och jag tog ut två böcker med tillhörande garn. Var kanske inte helt sugen på det svartvita Opalgarnet men desto mer sugen på boken så då fick garnet också stanna. Nu ska jag bara ladda om snurran med två nya böcker och tillhörande garn och mönster innan den lämnar mig. Kul idé, gillar den skarpt trots att jag var lite fundersam först.
 
 
Söndag och måndag tillbringade jag i Stockholm för att leverera dottern dit ner. Hon ska nu göra praktik på Marcus Aujalays (känd från Mästerkocken i TV4) restaurang Winterviken. Tre dagar har hon avverkat och trivs som fisken i vattnet. Mästerkocken själv är inte där än, han är upptagen med tv-inspelningar, men hade ringt och skulle visst komma imorgon. Övrig personal är väldigt trevlig, enligt dottern, dagarna går fort och maten är kalasgod. Själv hann jag bara kolla lite på omgivningarna och snabbt in genom fönstren och det gav absolut mersmak. Rekommenderas!
 
 
 
 
Passade på att julhandla lite i Stockholm och besökte så klart också en garnaffär, Litet Nystan på söder. Den såg så liten och anspråkslös ut men vilka fantastiskt trevliga garner de hade! Den skulle man gärna ha på lite närmare håll. Totalt trampade jag över en mil i mina kängor som kanske inte riktigt är gjorda för promenader, så dagen därpå hade jag en fin blåsa under foten. Tur att vi har gott om Compeed skavsårsplåster!
 
 
 
 
 

Min egen sommarsjal

Dags för nästa sjal, denna gång till mig själv. Garnet är Louisa Harding Mulberry, mullbärssilke som jag köpt på nätet från Loops rea. Otroligt läcket och lättstickat! Mönstret heter Little Shells och kom fram väldigt fint efter att jag lagt sjalen i spänn. Innan liknade den mer en sladdrig disktrasa, om än i lite lyxigare kvalitet då kanske. Snabbstickad var den också, klar på bara ett par kvällar. Me like!
 
 

En sjal klar!

Har stickat en sjal till en god vän. Mönstret heter Ginkgo, garnet är Malabrigo sock och jag har använt Addi Lace rundsticka. Kan säga att allt sammantaget var en underbar upplevelse och gav mersmak. Älskar mönstret (kan bero på att jag har en viss förkärlek för blad/löv), älskar garnet och älskar verkligen mina nya stickor. Och resultatet blev rätt OK om jag får säga det själv. 
 
 

Börjat på sjalen...

...men det går sakta framåt. Som att sticka med sytråd! 
 
 
Färgen stämmer inte alls, den ser lavendelaktig ut på bilden men är mer åt denimhållet i verkligheten, tycker jag nog. 
 
Ett bekymmer jag har är stickorna. Jag älskar mina KnitPro, även om jag ibland irriteras över att några tenderar att skruva loss sig under arbetet samt att jag haft bekymmer med stickor som släppt från sina fästen och fått reklameras. När jag stickar i så här tunt garn får jag ett annat bekymmer. Tråden fastnar i skarven mellan trä- och metalldelen. Alltså inte där jag skruvar fast stickan i kabeln utan i själva stickdelen. Inget man kan göra något åt men det påverkar flytet i stickningen och det irriterar mig lite. Nu lär jag väl inte ägna resten av mitt liv åt stickning med lacegarn men det skulle ändå vara trevligt att veta om någon har något tips på stickor som gör sig bättre för den här typen av stickning. Kanske man måste gå tillbaka till helt vanliga, fasta rundstickor helt enkelt?
 
Lite småless också på en grupp på Ravelry. Gick med i ett internationell födelsedagsbyte lite på skoj, alltid kul med garninriktade presenter. Kände när jag fick min partner att vi hade noll och inget gemensamt men försökte ändå få lite kontakt. Den blev väldigt sporadisk och korthuggen från hennes sida. Jag skickade mitt paket i god tid, inklusive två ihopknåpade presenter (torgvantar och halskrage). Förstod att hon hade det jobbigt i livet med skilsmässa och magkatarr. Två dagar innan min födelsedag fick jag ett meddelande där hon beklagade att min present skulle komma lite sent, hon hade inte börjat än men visste precis vad hon skulle göra. Hon skulle bara genomgå gastroskopi och sedan skulle hon sätta igång. Hemskt naturligtvis med ohälsa men det som irriterar mig är dels att hon tidigare gett sken av att vara i full färd och dels att det i gruppen fanns krav på obligatoriska incheckningar vissa datum som hon inte hållit heller, så jag tycker att gruppens moderator borde ha reagerat. När jag nu kontaktar moderatorn, eftersom jag inte får någon som helst kontakt med min bytespartner, menar hon att jag borde ha hört av mig tidigare. Men jag har ju skött min del!!! Samtidigt som jag oroar mig för vad som hänt den arma kvinnan som jag skulle byta med, tycker jag ändå att hon hanterat det hela illa. Känner man att livet snurrar på för fort så hoppar man av sådana här saker. Och tar man på sig att vara moderator måste man också hålla lite koll på vad som händer. Nåväl, lesson learnt, inga fler byten i den gruppen för mig. Tacka vet jag vår svenska lilla grupp, där har vi det mysigt och försöker hjälpa varandra!

Färdig!

Det var ju så hon sa, Sigrid i Beppes godnattstund, och det vill jag också skrika nu. Äntligen är jag färdig med min Solution! Stickad i Drops Alpaca Silk, 3,5 nystan gick det åt med stickor 4. Och den blev STOR! Så stor att den inte fick plats på min pusselmatta så som jag hade lagt den. Helt misslyckad blockning så den ska jag göra om, men ni får i alla fall ett hum om hur den ser ut. Jag är nöjd. Riktigt nöjd faktiskt.
 
Lite tafflig mobilbild som vanligt numera. Mönster hittar ni här. Relativt lättstickad när man väl kommer överens med ett svenskt mönster (jag använde mig faktiskt av både det svenska och det engelska). Jag stickar ju hellre efter text än diagram men det gick inte riktigt här, jag fixade kant A men stöp på B+C och fick sticka baklänges ett par varv. Så jag rekommenderar nog att man följer diagrammet i alla fall och kanske också sätter en livlina i övergången mellan A +ch B+C (jag gjorde det). Massvis med markörer, en för varje upprepad rapport, gjorde allt tydligt. 
 
Det som drar ner omdömet lite för mig är alla fel som var i det första mönstret (jag var med i en KAL). När tredje uppdateringen kom så tappade jag sugen lite och visste inte riktigt vilken av alla mina utskrivna versioner som var rätt. Det gjorde att jag drog mig för att ge mig på mönsterdelen men när jag väl gjorde det var det inte särdeles svårt. Men jag är lite kinkig, ska jag sticka ett mönster så ska det vara klart och teststickat, jag vill inte stupa på fel som inte är mina egna. Nåväl, nu fungerade mönstret till sist och slutresultatet blev riktigt bra. Gillar ni lite större sjalar så är denna ett bra val. Och som vanligt ska den inte stanna hos mig utan bli en present till min lilla mamma som firar stor födelsedag kommande vecka.
 
Nu är det dags för lite fler ugglemössor. Sonens nya flickvän (vet inte om man får kalla henne för det än, själv säger han att de dejtar...) vill ha en och dottern vill också ha en. Tur att de är snabbstickade! Fast snart kan jag nog det mönstret utantill... ;)

Stickar baklänges igen - och igen...

Fick för mig att göra ett par vantar till dottern i julklapp men kan konstatera att det inte riktigt går min väg. Först valde jag färger som inte blev snygga ihop, blått Drops Delight och vitt Drops Fabel. Det såg ut som om jag försökte sticka den finska flaggan, så då repade jag upp. Körde marinblå bottenfärg istället men den åt upp Delight-garnet. Tredje gången valde jag en annan färgkombination på Delight och då blev det bra. Jag stickade på, hann 30 mönstervarv innan jag insåg att jag bara gjort tumkil på ena sidan... Så i morse repade jag upp igen. Nu är det väl själva den om jag inte ska få till det! Det var en mindre evighet sedan jag stickade vantar med tumkil och ännu längre sedan de var flerfärgade. Att sticka med två färger är inte alls min grej men ibland måste man utmana sig själv för att utvecklas. Så här ser i alla fall själva mudden ut, den har jag inte behövt repa upp. Än... ;o)
 
Inser att jag kommer att behöva ha flera parallella projekt den här månaden om jag ska överleva de här vantarna - och dessutom göra en till när (om) den första är (blir) klar...
 
Sjalen som svärmor ska få i julklapp är ju klar och jag blev SÅ nöjd med den! Så underbart skir i sin vintervita färg!
 
 
 
 
Har också hunnit sticka en halskrage till yngsta brorsdottern. Gillar mönstret, Unikko.
 
 
Har också påbörjat mitt lilla julklappsprojekt i bytesgruppens julklappsbyte men törs inte skriva här vad jag gör, om utifall att. Kan i alla fall avslöja att det blir något virkat och att jag hoppas att det ska lyckas bättre än vantarna...
 
Vill också påminna om min lilla utlottning. Inser att inte så många hittar hit men hoppas att någon ska göra det så att garnet får en ny ägare.

Sjalen snart klar!

Är inne på sluttampen av sjalen och känner mig korkad när jag inser mina egna missar. 1. Borde ha satt en stickmarkör på varje mönsterrapport, då hade mönstret varit enklare att sortera ut och 2. Borde ha skrivit ut hela mönstret och inte bara textdelen. Med diagram också hade det kanske varit enklare att hitta flytet. Fast nu kom jag till ett varv där det var fel i mönstret och mönstret som helhet känns fortfarande en smula ofullständigt, på något vis. I början stod det att jag skulle placera markör och flytta markör men sedan upphörde detta raskt. Men det klart, det är ju inte förbjudet att tänka själv. Fast jag ska villigt erkänna att jag tycker att sjalen blir galet snygg (även om den är bubblig och ful på stickorna) så jag måste nog göra en till vad det lider. Nu vet jag ju vad jag ska ändra på!
 
Haed en mardrömskväll igår, ena hunden kom åt en torrfoderpåse och hade kalas. Hon såg ut som en ballong så vi åkte in till jourveterinär för att få kräkmedel. Kalaset gick på 2400 spänn, nu hoppas vi att försäkringen ska ta sin del. Där rök en del av julklappspengarna... :( Hon är billig just nu, inte mattes favorit om vi säger så. Dessutom har hon velat ut en gång i timmen så jag har sprungit ut och in och slumrat på soffan mellan varven. På morgonen somnade jag ordentligt, för att vakna en timme senare med världens magont och illamåendekänsla. Minstingen hade det igår så det var väl min tur. Idag har vi suttit i soffan under varsin filt och huttrat, trots att jag har strumpor och sockor så är fötterna som isbitar. Brrr!
 
Kom på att jag nog ska ha en utlottning på bloggen framöver. Det är alltid kul att kunna vinna något, eller hur? Här är dessutom så få läsare så vinstchanserna borde kunna bli riktigt goda. ;o) Jag ska kurera mig först men håll utkik för så snart jag kvicknat till så ska jag hitta på något, mest troligt ett sockgarn, kanske ett engelskt. 

Stolt morsa

Zupermorzan är grymt stolt över sina knattar, det bästa hon åstadkommit i världen. Den äldste läser nu teknisk fysik på Umeå universitet och är en otroligt social och duktig kille på 19 år. Kan väl kanske inte kallas knatte längre nu när han mäter drygt 185 cm i strumplästen (187 tror jag det var, fascinerande eftersom Zupermorzan bara når upp till 162 - om man avrundar lite uppåt...). Mellerstan är en kämpe som, trots sin kroniska sjukdom, envist jobbar för sin dröm att bli kock. Och hon har talanger (dock inte från sin mor...), kolla bara efterrätten pappan fick på Fars egen dag!
 
 
Tycker också det är en bedrift att helt på egen hand läsa in NV-programmets första mattekurs (de läser en enklare kurs på restaurangprogrammet men den tyckte hon var alldeles för lätt) och skriva C (=VG) på första provet. Vilken tjej!
 
Den tredje knatten är lite mindre än de andra två, i alla fall åldersmässigt. Storleksmässigt är han inte så liten och är själv omåttligt stolt över att ha skolans näst största fötter med sina 40 3/4. Dock inte längst i klassen längre, det sved lite. Fåglar, fiskar och småkryp är hans grej i livet, inte heller det är ett arv från mamman som föredrar djur med päls på och tycker genuint illa om maskar, skalbaggar och annat läskigt. En underbar kille som bjuder på dagliga skratt. Vilken lyx det är att få vara mamma till dem, vilken ynnest att få dela deras vardag! 
 
Stickning då? Jo, sjalen går långsamt framåt, många maskor är det nu. Och mönstret blev väsentligt knivigare, nu gäller det att hålla tungan rätt i munnen. Det vill dock inte riktigt "komma" till mig, jag vet inte varför. Vissa mönster träffar rätt direkt, man känner hur man kommer in i ett flyt och bara älskar dem. Ett tag trodde jag att det hade med svårighet att göra men det är inte det, även ett busenkelt mönster kan träffa helt fel och aldrig nå fram. Kanske är det att jag är avogt inställd för att jag är lite missnöjd med garnvalet, även om det blivit klart bättre sedan jag börjat sticka på bården. Eller så är det alla dessa räta maskor i början som liksom stängde av mitt intresse. Jag vet inte, men tror kanske att jag ska ge mönstret en chans till i en annan färg innan jag bildar mig en slutgiltig uppfattning. 
 
 

Maluka och torgvantar

Min Maluka är klar! Tycker jättemycket om resultatet, speciellt själva udden som var busenkel men blev himla dekorativ. Misslyckades lite med de förkortade varven och fick lite hål, tycker inte om mönstrets beskrivning riktigt där utan ska göra som jag brukar nästa gång. För det lär bli en nästa gång, jag gillade verkligen den här. Har ju prövat att sticka en pyttipanna en gång men den repade jag upp, gillade den inte alls. Konstigt det där, hur vissa mönster går rakt in medan andra inte landar alls.
 
 
 
Ska tillägga att garnet är Drops Baby Alpaca Silk, samma garn och färg som jag skickade iväg i virkbytet. Blev så kär i det att jag köpte några nystan till mig själv också. 
 
Är inne i en grön våg nu, märker jag. Måste försöka bryta den innan jag till slut bara har gröna saker (även om själva sjalen här ovan nog ska bli en julklapp, tror jag...). Inser att hösten är nära och jag behöver torgvantar så nu virkar jag sådana i Drops Alpaca. Färgen är grön, så klart!
 
 
Mönstret köpte jag tidigare i somras men då kändes det inte så aktuellt. Det gör det nu... Väldigt illustrativt och välskrivet, nästan nog så mycket text om man har virkat lite innan. Älskar verkligen den virkade resåren, den ser stickad ut! har gjort klart en vante nu och den sitter som gjuten på mina ganska små händer. Det gillar jag också, inte kul när vantarna glappar.
 
 
Igår damp det ned ett bytespaket i lådan, kafferepsbytet. Där fanns bl.a. mönster på runda disktrasor, det blir kul att göra som omväxling till alla fyrkantiga. Tänkte försöka ha några klara när sonen kommer hem som hastigast i nästa vecka så att han kan få dem med sig. Det ska bli kul att se honom, även om omständigheterna kunde vara roligare. Vi ska på begravning och jag gruvar mig redan lite men intalar mig att det också blir bra med ett avslut. Men jag vidhåller att det är fel att unga människor ska sluta sina dagar - mitt i steget, mitt i äventyret...
 
 

Underbart bytespaket!

Som om det inte räcker med alla byten i Ravelrygruppen så har jag varit med i ett byte på Facebook också. Hämtade ut mitt paket idag, ett alldeles ljuvligt paket i blå färgtoner. Garnet passade perfekt, jag har kikat lite på mönster till halskrage och vantar på morgonen. Det drar helt klart ihop sig mot vinter nu när hösten så tydligt är här. Lingarnet får nog bli en disktrasa så småningom tror jag, lin ska ju vara bra till det. Har bara testat lin/bomullsblandning innan så det vore kul att testa rent lingarn också. I foliepaketet gömde sig några hallonlakritsskallar men hållbarheten på dem var dålig, de tog slut redan på vägen hem... ;) Tack snälla Emma för paketet!
 
 
Till Emma skickade jag Drops Baby Alpacka Silk, en ny favorit här. Köpte samma färg till mig själv, började ju med en Saroyan som jag inte gillade. Nu har jag istället börjat på en Maluka och den gillar jag desto mer. Ganska enkel stickning, man lär sig mönstret till udden utantill ganska så fort. Trots detta så upptäckte jag igår att jag gjort fel (man ska inte sticka för sent på kvällarna...) och fick repa upp. Men nu är jag igång och gillar verkligen resultatet så här långt. Ett väldigt mjukt, lätt och behagligt sjalgarn är det, tycker jag (som inte är någon sjalexpert). 
 
Dottern tycker att jag gör mycket sjalar nu och det kan man kanske hålla med om. Lite märkligt kanske eftersom jag inte är någon stor sjalanvändare. Vet liksom inte vad jag ska ha dem till, annat än under jackan när det blir kallt. Men jag jobbar på att vända trenden och infoga fler sjalar i min vardagsgarderob (som mest består av jeans och slitna t-shirts...).

Nä, ingen Saroyan!

Började sticka på en Saroyan igåri Drops Baby alpaca Silk. Repade upp allt idag, det blev inte bra. Inget roligt mönster, slätstickad sjal med en bladkant längst ner som enda dekor. Hur tänkte jag där? Inte kommer bladen fram i garnet heller, det ser mest bubbligt ut. Nej, vi hittar på något annat. Något med hål i.
 
Beställde garn från Garnkorgen i förrgår. Hämtade ut det på vårt utlämningsställe i förmiddags. Det kallar jag snabb service! Nya underbara garner att lägga in bland kompisarna i hyllan. Och så ett par nystan att stoppa med i sjalgarnssnurran. Du hakar väl på? ;)

Grön sjal klar!

Igår gjorde jag klart min gröna sjal som jag fick mönster och garn till i sommarbytet på Ravelry. Mönstret heter Vermillion och var otroligt lätt och roligt att sticka. Det blir en ganska liten och nätt sjal, perfekt att knyta runt halsen. Garnet heter Unisono från Zitron och var otroligt skönt att sticka i. Och visst blev det snyggt?
 
 
Har också knåpat ihop en isblå disktrasa till sonen med sambo. Mönstret heter Apple Leaf Cloth och var i och för sig en enkel stickning men jag tyckte inte att mönstret var så tydligt som jag vill ha det, i alla fall inte diagrammet (OK, jag börjar vara ålderssynt...) så det drar ner betyget. Garnet är Eco Bomull från M&K, inte så kul att sticka i men himla bra till disktrasor, tycker jag. Dessutom ekologiskt och det gillar vi här i huset. :)
 
 
Nu har jag planer på en ny sjal, Saroyan. Påminner lite om Gratitude, i alla fall udden, men denna stickas i ett stycke och så är mönstret gratis. Få se om det blir bra.

Bild på Wingspan och ny sjal på g

Här kommer då den utlovade bilden på min Wingspan. Är nöjd själv :) Det gick åt lite knappt 100 gram av garnet. 
I ett självrandande garn blir det läckert, i ett helfärgat eller melerat tror jag kanske att den blir ganska trist, i alla fall för min smak. Den här är lite mysigt höstmurrig i färgerna, det passar bra när vädret är som det är och hösten är på ingående. 
 
 
Har nu börjat sticka på sjalen Vermillion som jag fick mönster och garn till i sommarbytet. Ett ganska lätt men väldigt effektfullt mönster, ser det ut att vara i alla fall. Jag gillar det och jag älskar den gröna färgen! Men ingen bild denna gång.
 
Igår fick vi ta bort vår vita industrihöna. Hon har lagt så konstiga ägg den sista månaden, papperstunna skal och vita och gula har liksom flutit ihop till en enda geléklump. Oftast har de gått sönder när hon lagt dem och kletat ner redena, har de inte gått sönder så har hon själv tagit hål och ätit upp dem. Så igår fick yxmannen rycka ut... :( Det är hemskt hur vi människor beter oss, tar fram hönsraser enbart för produktion så de värper mer eller mindre ihjäl sig. Bäst vore om alla hade några små hönor i sin trädgård, hönor av mer "normala" raser som lantraser t.ex. Du som måste köpa ägg, välj dina ägg med omsorg! Bakom de flesta ägg finns en väldigt olycklig höna...
 
Igår hade jag också tänkt att kycklingarna skulle flytta ut i hönshuset. Tanken var att stoppa ut dem på natten när de stora satt på pinnen. Jag hade gjort rent därute och flyttat runt på lite saker, har läst att det ska få dem lite konfunderade och göra det enklare att acceptera nykomlingarna. I min värld skulle de nya lägga sig i ena redet i en liten hög och sova... Ha! I realitetet försökte de desperat följa med mig ut igen så det slutade med att de fick komma in ännu en natt. Nu får vi ta fram betesburen och ställa den i hönsgården och vänja dem långsamt. Men idag regnar det så klart... Knashönor! Bara att inse, mina hönor och kycklingar är alldeles för tama... Nåja, förhoppningsvis är detta sista gången vi kläcker kycklingar. Förhoppningen är ju att någon höna ska vilja ruva fram kycklingar istället men hittills verkar ingen av dem ha tänkt den tanken. 

Wingspan och utflyttade barn

Om någon visste hur konstigt det känns att vara en familj på fyra! I alla fall när man i elva år varit en familj på fem... :( Körde äldste sonen till Umeå i onsdags och fick se hans och flickvännens första gemensamma lägenhet, en liten etta med kokvrå på 25 välfyllda kvadratmeter. Jag trodde ju att man skulle behöva ta sig in med skohorn, så mycket grejer som de tagit med sig ner. Men faktiskt, det var riktigt rymligt och mysigt. Håller de bara ordning så kan det nog gå bra. Men fy sjutton, vad tomt det blev här hemma efter honom! Inte bara tar han fysisk plats (ca 187 cm basketspelare) utan han hörs och märks alltid när han är hemma. Nu lär det dröja tills han kommer hem igen. Det gör lite ont i mammahjärtat samtidigt som jag inser att jag är fånig, han finns ju i livet och det är meningen att de ska flyga ur boet vid den här åldern. Säkert är det som en god vän sa, det handlar lite om att komma till insikt med det egna åldrandet också. Det är inte det enklaste...
 
Min Wingspan växer så saktelig, är på den sjätte fliken av åtta nu. Känner mig lite kluven, å ena sidan tycker jag att rätstickning fram och tillbaka är hiskligt trist men å andra sidan blir det väldigt snyggt. Mönstret tar verkligen fram randningen i garnet på ett vackert sätt. Just för randade garner gör det sig verkligen, i enfärgat eller melerat skulle jag inte känna mig lika nöjd. Nu återstår att bestämma vem som ska få den i julklapp, där velar jag lite. Får lägga den i allmänna presentpåsen så länge.
 
Mitt bytespaket i kafferepsbytet gick iväg igår, hoppas att mottagaren känner sig glad och nöjd när hon får det. Känner viss oro för sockgarnssnurran i samma bytesgrupp, den verkar ha hamnat på villovägar. Det svåra med att vara moderator för en grupp är hur man ska förhålla sig till andra medlemmar, tycker jag. Hur mycket slarv ska man tillåta från en person? Inte helt lätt. 
 
Idag gick nästa bytespaket iväg, det i en Facebookgrupp där jag är med. Tror det är sista gången jag är med där, tycker det är roligare med byten i Ravelrygruppen. :) Har funderat över varför det är så kul med byten, man kan ju köpa en hel del av garnerna själv. För egen del är det dels detta roliga att få en överraskning i posten och inte bara räkningar, det gillar jag. Och så gillar jag att vi även skickar med ett mönster i Ravelry-gruppen. Man måste inte alls följa det men man får en idé och ett uppslag till ett nytt projekt. Det tycker jag själv har varit jätteroligt och det tänker jag nog fortsätta med som stående inslag, i alla fall i de flesta bytena. Ibland är det också kul med en färg som man kanske inte riktigt hade kommit på själv, en färg eller kanske en nyans. Och förstås nya garnbekantskaper som bara inte har halkat med hem från affären, eller inte finns där alls. Jo, det ÄR kul med byten!

Wingspan och trasiga stickspetsar

Gjorde klart den turkosa igår, eller stickade klart ska jag kanske skriva. En del trådar att fästa men det blundar jag för tills vidare, vill börja på en gladstickning innan jag tar tag i det tråkiga. Beställde snygga pärlemorknappar från Garn och textilhuset i Arvidsjaur. Hade varit kul att åka dit men det känns lite långt att åka drygt femton mil för några knappar. Jag skulle ha känt till den affären på den tiden sonen spelade juniorbasket, då var vi i Arvidsjaur några gånger per år. Nu blir det aldrig. Nåväl, när knapparna kommit ska jag fästa och fixa. Nu vill jag sticka.
 
Igår letade jag fram ett självrandande garn i murriga höstfärger, Polku från Novita, och började på en Wingspan. Gillar det så här långt, det ger en väldigt lätt och skön känsla och en otroligt snygg randning. Själva stickningen i Wingspan är lite trist, enbart rätstickning, men resultatet blir rätt läckert och framförallt tycker jag att randingen i garnet kommer fram på ett snyggt sätt. Just den här ska bli en julklapp, har jag tänkt, det är dags att dra igång med det pysslet nu. 
 
När jag lade upp maskorna till min Wingspan fick jag samtidigt läge att inviga ett par stickspetsar som jag inte använt innan (om sanningen ska fram så stickar jag väldigt lite på rundsticka och väldigt mycket på vanliga stickor eller strumpstickor). Satte fast dem, började lägga upp och - hej, på tredje maskan blev känslan lite skumt slapp. Kollade ner och noterade att ena spetsen var av. Morr!!! Nu var de en present som jag fick för flera år sedan så det är väl bara att gilla läget. Nya spetsar är beställda, hoppas att de håller bättre. Tills vidare stickar jag på vanlig rundsticka. Hade önskat att även smalare spetsar fanns som fyrkantiga, är helt såld på fyrkantiga spetsar just nu. Men de verkar sluta vid stl 4 och jag behövde halvnumret mindre. Så klart.

RSS 2.0