Små sockor
Stickar små sockor just nu. En bekant har fått barn och jag tänkte att ett par små sockor inte är så svåra att få ihop eller skicka ner. Så det blev ett par små rosa i Drops Baby Merino.
Så såg jag en uppmaning på Facebook om att sticka tossor till barnen i Manduar i Gambia. Så jag har stickat ett par små sockor i överblivet sockgarn, par nummer två sitter på stickorna och är strax klara. Det går fort med sådana här små projekt!
Bläckfisk eller inte bläckfisk
Hittade babydjungelsn sida igår och blev sugen på att virka en liten bläckfisk till för tidigt födda barn. Nu är jag nästan klar och då läser jag att en del avdelningar nu avsäger sig de här bläckfiskarna av hygienskäl. Jaha, vad gör jag då med min? Jag får skynda mig att få den klar och skicka iväg den medan det ännu finns några avdelningar som vill ha dem. Men jag förundras lite över hur de danska bebisarna kan överleva, de har ju efter vad jag förstått haft bläckfiskar ganska länge?
Gjorde äntligen färdig babykoftan till en god vän som väntar barn, har väntat länge med att sy i knappar. Men nu är den klar. Enligt uppgift är det en tjej på g, de vågar inte klämma ur sig något annat! ;o) Bilden visar en ännu oblockad kofta fotograferad sent på kvällen så ha överseende. Men alla förstår ju att den passar bäst på en tjej...
Store sonen kom hem och pratade om några magiska sockor för fötterna, som skulle få torr hud att ramla av på ett kick. När jag samtidigt läste om det på Facebook så ilade jag iväg till apoteket och gjorde en investering. Först hände - ingenting. Men just som jag börjat ge upp hoppet (och höll på att bli tokig över att inte få smörja in mina torra stackars fossingar) så började huden flaga. Nästan lite äckligt, jag ser ut som om jag har psoriasis på fötterna. Men det kommer verkligen ny, mjuk hud under så jag har hopp om babyfötter inför vintern! :)
Brainless
Så är de klara, mina Brainless-sockor i Zauberball! Ett kul mönster att sticka, jag tror absolut att jag vill göra fler. De ser inte så mycket ut för världen kanske men innehöll en hel del vridna maskor. Och så stickas de från tån och upp, något jag bara gjort en gång tidigare. Så det var mycket nytt och det gillar jag. Jag kan ju fascineras av de som gillar att virka mössa efter mössa i fasta maskor eller något annat enkelt, jag vill ha lite utmaningar med jämna mellanrum och lära mig nya saker, annars ledsnar jag. Utveckling inspirerar!
Lite surt var att jag tänkt mig vara med i Stickas sockutmaning för augusti men hann inte, man skulle skicka in senast den 15/8. Nu finns inget nytt mönster ute för nästa månad så jag tror jag lägger ner projektet att försöka sticka deras mönster. Jag fick mig i alla fall ett par snygga sockor, eller om mamma får dem i julklapp. Vi får se.
Nu blir det pyttesockor, en god vän har fått barn och jag tänkte göra något litet och snabbt och skicka. Det lutar åt sockor eller virkade små skor. En hel massa andra projekt ligger påbörjade också och väntar på att bli avslutade men jag blundar när jag passerar något av dem. En annan dag...
Min egen sommarsjal
Dags för nästa sjal, denna gång till mig själv. Garnet är Louisa Harding Mulberry, mullbärssilke som jag köpt på nätet från Loops rea. Otroligt läcket och lättstickat! Mönstret heter Little Shells och kom fram väldigt fint efter att jag lagt sjalen i spänn. Innan liknade den mer en sladdrig disktrasa, om än i lite lyxigare kvalitet då kanske. Snabbstickad var den också, klar på bara ett par kvällar. Me like!
En sjal klar!
Har stickat en sjal till en god vän. Mönstret heter Ginkgo, garnet är Malabrigo sock och jag har använt Addi Lace rundsticka. Kan säga att allt sammantaget var en underbar upplevelse och gav mersmak. Älskar mönstret (kan bero på att jag har en viss förkärlek för blad/löv), älskar garnet och älskar verkligen mina nya stickor. Och resultatet blev rätt OK om jag får säga det själv.
Ett fantastiskt paket!
Kommer ni ihåg att jag skrev om födelsedagsbytet på Ravelry, där jag blev grundlurad av en person som låtsades vara sjuk men i själva verket bara inte ville skicka något tillbaka? I alla fall så fick jag en "ängel" tilldelad mig och en ängel är precis vad hon är. Igår och i förrgår kom det paket och jag är alldeles mållös över innehållet. Titta bara!
Jätterara kort och lakrist som var försvinnande god...
Denna fanns i det ena paketet. Dottern har redan kastat lystna blickar på den.
Detta låg i det andra paketet.
Och så garnet, det alldeles, alldeles ljuvliga garnet som jag klappar och stryker på flera gånger om dagen.
En jättefin kasse fick jag också. Utöver allt på bilderna fick jag också två jättefina böcker om flerfärgsstickning och två tidskrifter med stickning och virkning. Gissa om jag är i sjunde himlen???
Har varit i Finland på totalt misslyckad parningsresa. Tänk er att åka 80 mil enkel väg bara för att landa hos en hanhund som inte kan para, trots att ägaren bedyrat motsatsen? Han var i så urusel kondition att det var rent skamligt. Ägaren hoppades att jag skulle gå med på insemination men jag backade ur, tog med mig tiken till hotellet och klev upp nästa morgon och åkte tillbaka hem igen. Hann med besök i både Tex och Hallpa Halli i Torneå (och i den senare var Novita-garnerna om möjligt ÄNNU billigare så nu har jag alldeles, alldeles för mycket sockgarn hemma) och så lite Ikea och Iittala modell blixtbesök. Alla som tror att man gör pengar på seriös hunduppfödning kanske nu inser att det är raka motsatsen, utöver att man betalar moms på valppriset får man lägga sådana här upplevelser också på utgiftskontot. Många pengar ut, inga pengar in. Surt sa räven.
Har stickat klart Katniss-sockorna. Nej, de var inte roliga, rekommenderas inte annat än om man är absolut nybörjare på detta med flätor och/eller engelska mönster. Då kan de nog vara ett väldigt bra projekt att ta sig an. Gillade inte riktigt garnet, Jawoll Lang Magic Dégradé, heller. Det har en tendens att vilja dela sig när man stickar och det gillar jag inte riktigt. Fascinerande det där med garn, det är inte alltid det dyra är det roligaste att hantera. Men färgerna är vackra. De får då representera juni månads sockor i min lilla sockutmaning med ett par per månad.
Har tusen projekt på g nu, nästan lite stressande. Fick veta att en god vän ska bli mormor. Hennes flickor har varit barnvakter till våra barn och vi har liksom följts åt i livet så det var en stor glädje också för mig och jag var genast tvungen att köpa garn och börja sticka babykofta. Ser det pyttelilla plagget växa fram, tittar på mina långa tonåringar och funderar över om de verkligen har varit så där små...
Vantar, vantar, vantar och ett par sockor
Mina mönsterstickade vantar ligger vilande, jag ledsnade lite och vill göra något snabbt emellan. Det blev ett par torgvantar i månadens utmaning "underappreciated", dvs mönster som stickats av färre än 15 personer. Jag valde mönstret Mina. Ett lite trist men väldigt snabbstickat mönster men en fiffig lösning för tummen. De sitter väldigt bra på handen men jag tycker att flätorna är lite trista, de är väldigt lite flätor om ni förstår hur jag menar. Jag kan nog tänka mig att göra dem igen men då med min egen touch - mer flätor! Nedan lite taffliga mobilbilder:
Tanken med vantarna var att de skulle åka iväg som present i min kreativa utmaning och så blir det nog också. Jag hoppas mottagaren blir nöjd, de sitter som sagt väldigt bra på handen men kunde vara lite roligare i modellen.
Skulle göra ett par torgvantar till i min kreativa utmaning, tänkte jag, och valde ett ugglemönster. Ursprungsmodellen blev jättevid, nog för att jag har rätt små händer men de var så extremt vida så jag repade upp och gjorde om med fyra maskor mindre i upplägget. Bättre men inte bra, i alla fall inte som torgvantar. Så av torgvantarna bidde det tumvantar. Dess värre verkar jag ha glömt att fota dem så bildbevis får komma senare.
Nu är jag sugen på sockor igen. Dottern fick ju välja ett garn när vi var i Riga och önskade ett par sockor med flätor på. I månadens sockutmaning fanns en designer, Rose Hiver, och jag valde hennes mönster Katniss Socks. Ville göra ett enkelt mönster eftersom garnet i sig är mönstrat och så gillar jag sockor med elasticitet. Dottern verkar nöjd hittills.
Sista rycket
Nu gör jag sista rycket med Sticka och skicka, känner mig lite egoistisk men känner samtidigt att jag vill göra annat som finns på den mentala att göra-listan. Utöver de tre milo-västarna har det blivit en liten matchande mössa:
Just nu stickar jag ett par blå små sockor i ullgarn, ett nystan som har legat och tittat på mig länge men som nu kommer till användning. Klarar maskintvätt, så klart. Mönstret är mitt eget, vill inte sticka helt vanliga sockor utan det måste på en liten fläta för att göra mig glad.
Känner mig som sagt lite ego men tänker också att "ingen kan göra allt men alla kan göra något". Och med detta bidrag har jag i alla fall gjort något för barnen i Rumänien.
Äldste sonen gav mig för övrigt ett mamma-paket från Unicef i mors dags-present. Yngste sonen önskade sig bidrag till Unicef i födelsedagspresent. Jag blir så lycklig över att mina barn också har lärt sig empati och medkännande. Världens bästa ungar, det är mina!
Hundmamman tycker förstås att hon har världens bästa hundungar och jag är benägen att hålla med henne. Så förtvivlat söta de är med sina rosa små tassar och tjocka magar! En liten tjockis blir förmodligen kvar, lilla Dynamit-Doris.
Min Milo växer fram
Milo var en rolig stickning - när jag väl insåg att man stickade uppifrån och ner! Först fattade jag ingenting, tyckte att det såg helskumt ut och repade upp en omgång för att börja om. Jag trodde att jag missat någon sida men så insåg jag hur det var tänkt och måste säga att det är genialiskt, i alla fall om man heter Marie och hatar att sy ihop saker eller att fästa trådar. Här stickar man uppifrån och ner, maskar av för armhålor och lägger upp nya maskor på nästa varv (formar samtidigt axelbanden) och så stickar man vidare nedåt och får på så sätt allt i ett stycke, utan vare sig sömmar eller en massa trådar att fästa. Yippee! Och fort går det också. Gillar de klara färgerna i garnet utom möjligen den stålgrå. De andra får mig att tänka på glass och sorbet men den grå passar inte riktigt in i de tankebanorna så den stör mig lite.
Tokjobbar!
Har deadline om en vecka och alldeles för mycket kvar så nu jobbar jag som ett svin och hinner knappt gå ut med hundarna, än mindre sticka. Men en liten stund på kvällen innan jag kravlar mig i säng så stickar jag nårga varv för att varva ner. Det är något meditativt över en stickning, den sänker pulsen och stressen. Just nu är det disktrasor som gäller, några av våra håller på att ge upp och även sonen behöver nya. Tycker att det är lite gulligt att de tre studentkillar som delar lägenhet vill ha morsans hemstickade disktrasor. Då måste man ju ställa upp! Just nu är det våffelmönster som gäller.
Den upptill till höger är tvättad, den andra inte. Stickade i ekobomull, som synes. :)
En sagolik helg
Vi har haft en underbar helg på tu man hand, dottern och jag. Konsert med Sarah Dawn Finer på fredagskvällen och den var magisk. Gå och hör henne om ni får chansen, det är värt varenda spänn. Sådan värme, sådan nakenhet och så personligt. Dessutom måste hon ha en av Sveriges absolut bästa röster. Underbart är bara förnamnet!
Filmmys hann vi också med, tre filmer hyrde vi oss. Min favorit var nog "Bröllop i Italien" i regi av Susanne Bier. En film för oss i medelåldern kanske, även om dottern också gillade den. Mamman gillar ju Pierce Brosnan... ;o)
Hämtsushi på lördagen, sagolikt gott. Jag gillar verkligen sushi! Dottern bjöd på nybakta frallor till frukost för att fira mammans födelsedag. Dagen innan hade det också ramlat in lite paket, tack alla underbara människor!
I gruppen Svenska byten på Ravelry har vi en bemärkelsedagssnurra. Detta ljuvliga paket kom från Sammanfaller, tusen tusen tack! Beklagar den dåliga bildkvaliteten, ibland får mobilen inte till det.
Det här kom som en överraskning, en RAK från Kapris. Tack snälla! Ni kan ju ana att Stina och jag har moffat i oss lakrits hela helgen, eftersom det fanns i båda paketen... ;o)
Har stickat färdigt mina rosa sockor. Mönstret finns på Ravelry, är gratis och heter Trails of Life. Jag gillade det, även om jag gjorde några småfel. Men de berodde nog mest på trötthet och dålig koncentration. Överlag tycker jag bäst om sådana här sockor där ovandelen liksom blir elastisk, de sitter så bra på foten. Garnet är Novita Nalle.
Nu iväg på mammografi eller hur man gör runda saker platta. Inte konstigt om tuttarna tappar spänsten med åren när man ska mosa ihop dem så där varannat år... ;o)
Underbara presenter!
Igår hade vi gemensamt födelsedagsfirande, maken och jag. Han fyllde år för en vecka sedan, jag fyller år om en vecka men då är han och yngste sonen på tävlingar i Umeå så vi firade igår istället. De underbara barnen gjorde middag, trerätters och allt. Har jag sagt att jag har världens bästa familj!? Här en bild på den läckra desserten.
Av min man fick jag sagolika presenter. En läsplatta, något jag tänkt köpa lite längre fram när ekonomin medger för att slippa skriva ut mönster utan kunna ha dem direkt på en skärm istället. Nu har jag en liten platta, har inte riktigt kläm på hur man använder den än men jag jobbar på det. Jag är ju teknisk som en guldfisk, enligt barnen, så det kan ta ett tag. Dessutom fick jag Solveigs vantbok så nu sitter jag här och dreglar över alla fina mönster. Vilken skatt! Var ska man börja? Måste nog köpa lite mer Rauma finull i olika färger, det känns som ett bra vantgarn.
Mina svärföräldrar gav mig en slända och kardor. Jag när en liten dröm om att försöka lära mig spinna men det känns lite saftigt med en spinnrock innan jag vet om detta är något för mig. Så jag börjar lite försiktigt. Ska försöka tigga till mig lite ull av en god vän med får också men har naturligtvis beställt lite på nätet också. Ser framför mig hur jag stickar vackra vantar i egenspunnet garn men inser att vägen dit är ganska lång, om den alls finns. Allt blir ju inte som man tänker sig...
Maken blev nöjd med sina mössor, fast den där från Stephen Wests mönster får jag repa upp och göra om. Den såg ut som om den skulle svälja maken i en enda munsbit! Jag ger upp mönstret helt och hållet och gör något annat istället, jag är så förb... less på det.
Jag har varit iväg på ett litet hundäventyr som inbegrep några timmar på tåg. Började sticka på ett par sockor i Novita Nalle då, "Trails of Life" heter mönstret och får bli den här månadens sockor. Gillar den typen av mönster som blir elastiskt över foten. Var lite trött och har gjort några småmissar men orkade inte repa upp, tror ingen mer än jag märker dem. Karamellrosa är färgen den här gången, inte riktigt min färg men läcker ändå. Få se om de stannar eller får flytta. Lite suddig bild, det är skakigt på tåg.
Innan dess virkade jag en solhatt till min lilla mamma. Så här blev den:
Så har jag varit och klippt mig. Hade inte klippt håret sedan före jul, jag såg rent ut sagt för jäklig ut. Men nu är det kort och lockarna har kommit tillbaka - underbart! Ska försöka ta mig tid att göra lite slingor också, riktigt så grått som på bilderna är det inte men nog sjutton börjar jag bli nog så grå. Jag vill ju vara blond i evigheter! ;o)
När jag var yngre så avskydde jag mitt lockiga hår, nu är jag glad över precis samma lockar. Så lättskött!
Dagens roligaste nyhet är annars kladdkaketävlingen som dottern medverkade i. Idag presenterades pristagarna och Stina kom tvåa! Så kul! Ni kan ju gissa en som svävar på små moln med ett stort leende på läpparna här hemma...
Besvikelse
Min första kontakt med den så lovordade Stephen West blev minst sagt en besvikelse. Någonstans är något väldigt fel i den här mössbeskrivningen...
Nog för att det är tänkt att den ska vara "slouchy" men så här mycket??? Dottern skrattade och konstaterade att den skulle passa perfekt för någon med rastafrisyr som liksom har satt ihop flätorna och behöver stoppa dem i en mössa. Och hon har rätt!
Jag läste ju på Ravelry att andra konstaterat samma sak och gjort modifieringar för att få den att passa bättre. Jag började sticka storlek medium men efter drygt halva mössan repade jag upp då jag insåg att mössan skulle svälja hela maken. Försökte tänka att jag på det här viset fick njuta av det underbart mjuka och sköna garnet (Cascade 220) en vända till och så gjorde jag storlek small istället. Funderade på att minska på längden och kapade ett par varv (annars skulle garnet ta slut - hur garnmängden är beräknad fattar jag inte heller) men ville inte ta för mycket för då försvinner själva mönstereffekten. Så nu sitter jag här med en megamössa och är ganska besviken... Få se om det blir någon mer West för mig, av det här är jag inte imponerad. :(
Nu stickar jag en ny mössa som förhoppningsvis ska passa bättre. Traveller's Hat heter den och är ett gratismönster (den förra var ju dessutom ett betalmönster, rena skämtet). Enkel och snygg, jag stickar den i tre färger av Drops Nepal, mitt nya favoritgarn. Fast jag kommer nog göra avslutningen lite annorlunda, jag gillar inte riktigt när man ska gå från alla maskor till inga på bara något enda varv. Nåja, jag är inte där än.
Färgerna lite ljusa då jag använde blixt på kameran men ni fattar principen i alla fall. Ett varv räta och ett varv enkel resår. Och så har jag lärt mig hur man slipper att få mössan sned vid garnbytet, man lyfter helt enkelt första maskan! Att jag inte lärt mig det tidigare! En ny elastisk uppläggning lärde jag mig också, fast jag gjorde en annan än vad mönstret föreslog men är himla nöjd i alla fall. Vad vore livet utan google och youtube?
Håller på att försöka sätta ihop ett favoritbyte i gruppen jag är med i, Svenska byten. Man ska skicka sina egna favoriter till sin bytesvän. Hur svårt kan det vara, liksom. Hur svårt som helst, visade det sig. Jag har ju en hel massa favoriter!!! Så nu grubblar jag och tänker och velar än hit, än dit. I vanliga fall "kommer" paketen till mig ganska så fort (eftersom jag håller i trådarna för dessa byten har jag ofta lite tid på mig att fundera också) men den här gången... Nåväl, nu har planen utkristalliserat sig, jag inser att jag inte kan skicka ALLA mina favoriter för då blir jag ruinerad utan försöker välja några specifika och kanske koppla dem till någon händelse eller mönster. Älskar utmaningen i att komponera ett paket och försöka glädja någon annan. Överraskningar i vardagen, behöver vi inte det lite till mans?
Trasor
Idag fyller min mamma år, många år. Hon fick bland annat sjalen Solution i present av mig och blev glad över den. Skönt.
Nu sticker jag emellan med några disktrasor. Min svärmor gillar dem så jag tänkte att jag skulle fixa en till påsk. Började på en med en kyckling på. Någon som ser kycklingen?
Nä, inte jag heller. Vi prövar från andra hållet då.
Vet inte om det är jag, min urusla stickning, färgen eller garnet (Blend Bamboo från Hjertegarn) som gör det men kycklingen gömmer sig väl. Den går inte att ge bort, bestämde jag, så istället fick det bli en tulpan i mintgrönt Drops Paris, men vi kan väl låtsas att det är vårgrönt? ;o)
Inte blockad, eller spänd som jag envisas med att vilja säga. Detta med blockning känns som en nyare företeelse, min farmor sa alltid "lägga i spänn". Någon som känner igen det uttrycket?
När jag lyckas mindre bra med det jag företar mig, känner jag mig ungefär så här:
(en teckning yngste sonen har gjort och hängt på sin dörr, jag älskar den)
Till sist måste jag visa att SOLEN har återvänt till Norrbotten! Nu har jag den smärtsamma uppgiften att meddela alla ev. sörlänningar att vi kommer att behålla den häruppe till senhösten någon gång då vi åter går i ide. Men innan dess ska vi vinna solligan!
Ugglor i mössan
Nu har jag stickat sex ugglemössor i Drops Andes, börjar känna mig lite mätt men har några kvar än. Först fick brorsdottern en i födelsedagspresent, sedan varsin till de små kusinbarnen. När store sonen, snart 20, såg dem villa han ha en så då gjorde jag en till honom.
När storebror ville ha en, följde plötsligt syskonen efter. Igår blev dotterns klar och däremellan hann jag göra en vit till sonens tjejkompis/flickvän (vi vet inte riktigt vad läget men tror på det senare, kanske).
Minstingen fick nyss en fiskmössa så han får vänta lite, jag känner att jag måste ta en paus från ugglorna nu för att inte ledsna alldeles.
Min man är den bästa som finns och mitt livs stora kärlek, snällast i världen och dessutom snygg att se på. Tycker jag. Han har bara ett fel, han klär inte i mössa. Genom åren har jag sett det som min uppgift att försöka hitta en mössa som han passar i (själv bryr han sig så klart inte). Nu gör jag ett nytt försök och stickar en till hans födelsedag i april. Mönstret heter Magnus' hat och finns på Ravelry som gratismönster. Jag stickar i Drops Nepal, ett garn som jag bara tycker mer och mer om. Fantastiskt trevligt att sticka i! Om man känner sig osäker på att sticka med flera färger är detta ett väldigt trevligt mönster att börja med, lagom långa partier med respektive färg så att man inte frestas att dra åt för hårt. Realtivt fort går det också tack vare garnets tjocklek, som ändå inte är sådan att man får ont i händerna. Rekommenderas!
Till sist får jag be om ursäkt för alla mer eller mindre taffliga mobilbilder på sistone. Jag HAR tagit bättre bilder med vanliga kameran men jag hittar inte sladden för att kunna föra över dem till datorn och ta in dem i photoshop. Det är en defekt jag lider av, detta att inte kunna lägga saker på sitt rätta ställe. Därför fick jag också leta en stund efter mobiltelefonen för att kunna använda den. Den låg i badrummet...
Färdig!
Det var ju så hon sa, Sigrid i Beppes godnattstund, och det vill jag också skrika nu. Äntligen är jag färdig med min Solution! Stickad i Drops Alpaca Silk, 3,5 nystan gick det åt med stickor 4. Och den blev STOR! Så stor att den inte fick plats på min pusselmatta så som jag hade lagt den. Helt misslyckad blockning så den ska jag göra om, men ni får i alla fall ett hum om hur den ser ut. Jag är nöjd. Riktigt nöjd faktiskt.
Lite tafflig mobilbild som vanligt numera. Mönster hittar ni här. Relativt lättstickad när man väl kommer överens med ett svenskt mönster (jag använde mig faktiskt av både det svenska och det engelska). Jag stickar ju hellre efter text än diagram men det gick inte riktigt här, jag fixade kant A men stöp på B+C och fick sticka baklänges ett par varv. Så jag rekommenderar nog att man följer diagrammet i alla fall och kanske också sätter en livlina i övergången mellan A +ch B+C (jag gjorde det). Massvis med markörer, en för varje upprepad rapport, gjorde allt tydligt.
Det som drar ner omdömet lite för mig är alla fel som var i det första mönstret (jag var med i en KAL). När tredje uppdateringen kom så tappade jag sugen lite och visste inte riktigt vilken av alla mina utskrivna versioner som var rätt. Det gjorde att jag drog mig för att ge mig på mönsterdelen men när jag väl gjorde det var det inte särdeles svårt. Men jag är lite kinkig, ska jag sticka ett mönster så ska det vara klart och teststickat, jag vill inte stupa på fel som inte är mina egna. Nåväl, nu fungerade mönstret till sist och slutresultatet blev riktigt bra. Gillar ni lite större sjalar så är denna ett bra val. Och som vanligt ska den inte stanna hos mig utan bli en present till min lilla mamma som firar stor födelsedag kommande vecka.
Nu är det dags för lite fler ugglemössor. Sonens nya flickvän (vet inte om man får kalla henne för det än, själv säger han att de dejtar...) vill ha en och dottern vill också ha en. Tur att de är snabbstickade! Fast snart kan jag nog det mönstret utantill... ;)
Jobb, jobb, jobb
Har jobbat som en liten gris den senaste veckan, den ofrivilliga magsjukeledigheten straffade sig. Men i eftermiddag var jobbet klart och jag kunde andas ut. Det firade jag med att se på skidskytte och med en långpromenad med hundarna. Så skönt att kunna gå ut och bara njuta av promenaden utan att känna jobbstressen som flåsar i nacken! Nu hoppas och tror jag att veckan blir lite lugnare, jag har ett jobb som ska vara inne på torsdag men tänkte ta måndagen ledig för att hämta mig från den senaste veckans slit. Nåväl, det blir ju förvandlat till lön om någon månad så jag ska inte klaga, det blir bra till Parisresan senare i vår.
I morgon fyller dottern 17 år. Vart har tiden tagit vägen? Hon var en särdeles krånglig liten unge att få ut, ville inte ligga rättvänd utan fick vändas i magen och drog över tiden i nästan två veckor. Men till sist kom hon efter en rätt lång och mödosam förlossning, en lång och slank bebis med stora ögon. Min fina lilla Stina! Mina barn är det jag är absolut mest stolt över, jag har fått så underbara ungar. Fascineras också av deras begåvning och målmedvetenhet. Sonen gick direkt från gymnasiets mattespetsutbildning till att läsa teknisk fysik, klarar tentorna med glans och hinner med en massa annat dessutom. Han vet vad han vill och ser till att njuta av tiden här och nu, så klok trots sin ungdom. Och syster yster vill bli kock och jobbar stenhårt för det målet på restaurangprogrammet. Vi här hemma njuter av hennes experimenterande i köket och ser hur hon utvecklas. Jag fascineras, inte var jag så där målmedveten i samma ålder. Jag hade ingen aning om vad jag ville bli, ibland undrar jag om jag fortfarande vet det.
Stickat då? Nä, jag har inte hunnit så mycket faktiskt. Några tråkiga slätstickningsvarv på min Solution-sjal har det blivit. Och igår gjorde jag en ugglemössa till i grå Drops Andes. Den ska bli födelsedagspresent till ett av mina små kusinbarn som snart fyller fyra år. Jag har ju bara två kusiner så vi har en ganska bra kontakt med varandra och brukar uppvakta på jul och födelsedagar. Nästa helg åker barnen och jag till Riga medan pappan blir hemma för att jobba, då stannar vi till hos faster i Stockholm och då tänkte jag passa på att lämna presenterna så är de på plats när det är dags för firande. Hoppas hinna göra en till åt lillasystern som fyller ett år i april. De går på en kväll, otroligt roliga små mössor som verkligen blir jättefina på.
Ser fram emot trippen till Riga och hoppas att Hobbywool ska vara öppet denna gång. Då tänkte jag shoppa loss lite. :)
Många projekt på g
Hmm, att äta dotterns minisemla med chokladtryffel när man nyss varit magsjuk var kanske inte så fiffigt... Fick lida för det igår men idag är jag pigg igen. Ingen annan verkar ha blivit smittad, det känns otroligt skönt. Tur vi bor i ett hus med dubbla toaletter!
Stickar vidare på min Solution men tappar stinget lite grann. Är ju med i en KAL på Ravelry och hela tiden dyker det upp kommentarer om fel i mönstret. Sådant får mig att ledsna. Jag är kanske kinkig men jag vill ha mönster utan fel om jag köper dem och i synnerhet om jag är med i en KAL. Annars känns det ofullständigt på något vis. Så vi får se om jag fortsätter eller om jag repar upp och gör något annat. Det finns så många vackra saker man kan göra så varför traggla med något som bara krånglar?
Stickar också på ett par muddar, "Leaving Cuffs", som ska bli present i ett födelsedagsbyte jag är med i. Ett väldigt enkelt mönster men också välskrivet, DET gillar jag! Och gratis! Ska sticka kragen som hör till också, har jag tänkt mig. Jobbar egentligen som en liten tok denna veckan men med jämna mellanrum tuggar programmet ovanligt länge och då hinner jag precis sticka ett varv. Inte så dumt! ;)
Ska skicka iväg min första lilla present i den kreativa utmaningen idag. Det går till en bekant söderut som hade ett tufft år ifjol så det känns lite extra kul att då få skänka lite glädje (förhoppningsvis). Blir vi inte alla glada över ett paket i posten ibland?
Paket fick jag också i posten igår. Jag har varit med i ett garn- och godisbyte för andra gången och fick en bytesvän från USA (för andra gången). Lite mer normalt innehåll denna gången, förra gången blev jag alldeles översköljd med saker. Jätteläckert, lite tjockare sockgarn som jag tror att jag ska sticka ett par myssockor till mig själv i. Godis som barnen så klart har suktat över och så stickmarkörer. Ha, jag som knappt använder markörer har en hel uppsjö nu. Försökte få dottern att ta hand om några men hennes stickande avtar i takt med att matlagningen öker (för mig går kurvan spikrakt åt andra hållet så man kan säga att vi kompletterar varandra) så hon avböjde. Nåväl, jag får försöka att variera mig lite mer kanske.
Väntar också på paket från Stäket med stickspetsar men lär få vänta till nästa vecka eftersom det är syfestival i helgen. Mina fyrkantiga gick retfullt nog sönder innan jag ens hann använda dem. De i storlek 4,5 lossade från fästet (den ena) på FÖRSTA varvet jag stickade. Det liksom knäppte till och så satt jag med en lös träspets i handen. Och i nr 4 hade det gått en sticka så garnet fastnade hela tiden i ojämnheten och det blev omöjligt att sticka. De fyrkantiga är väldigt sköna att hålla i men hittills har jag inga jättebra erfarenheter av hållbarheten. Jag hoppas att det bara var otur och att de nya ska hålla bättre.
Igår var min syssling på tv, lite kul. Inte för att vi har någon som helst kontakt, det var mamma som ringde och berättade att det var hon. Hennes mormor och mamma känner jag till men hon och jag har nog aldrig träffats. En imponerande tjej som varit och levt med pygméfolk alldeles ensam. Hade velat höra mer av hennes berättelse och se mindre av Anna Wahlgren som tyvärr var med i samma program. Gamla barndomsminnen väcktes också till liv, min farfar hade många syskon som alla var väldigt färgstarka på sitt sätt. Underbara människor som tyvärr inte finns i livet längre.
Mina ringblommesockor!
Nu är de klara, mina ringblommesockor! Jag är så nöjd, så nöjd, älskar verkligen färgen och det läckra flätmönstret på sidan. Så länge som jag har tänkt göra dem, äntligen blev det av! Januari månads sockor är därmed klara, målet är ett par per månad - minst! Kan också rekommendera garnet, Admiral Ombré från Schoppelwolle. Väldigt skönt att sticka i och alldeles lagom mönstrat.
Medan jag var sjuk stickade jag pannband. Tanken var att skicka dem till AFFC för försäljning. Ett par stannade dock kvar hos dottern men tre ligger nu i ett kuvert och ska åka ner till AFFC:s kontaktperson. Så här blev de, stickade efter eget huvud i Drops Karisma Superwash.
Om någon vill ha mönstret är det bara att höra av sig, man gör ett panband på en kväll om man har lite koll på flätstickning (och annars är det ett bra projekt att lära sig enkla flätor på).
Insåg i helgen att jag är dåligt utrustad vad gäller mössor (kan delvis bero på att jag inte gillar mössor). Har en fodrad köpesmössa som jag fick av svägerskan för en massa år sedan och så en grå sak som jag stickat själv. Den blev alldeles för stor så jag testade att tova ihop den lite, med den påfäljd att resåren tappade all spänst, ruskar jag på huvudet så åker mösseländet av och böjer jag mig för att knyta skorna så har jag mössan i ögonen. Därför bestämde jag mig för att det var dags för mig att få en ny mössa. Jag stickar i det underbara blå nystan Heaven's Hand som jag fick i ett garnbyte under fjolåret. Mönstret heter Autumn in Garrison och är väldigt enkelt att följa, bara jag lyckades upphäva hjärnsläppet på första varvet som fick mig att tolka pm som avig maska (Swenglish - purl maska) istället för "place marker". Ibland blir det fel...
Trendsetter
Här går jag och beskyller barnen för att vara de som drar hem smittor och så visar det sig att jag är först med att bli förkyld. Nu har nämligen resten av familjen däckat. Hur jag lyckats få med en smitta hem är för mig en gåta, jag som jobbar hemma framför datorn och bara sticker ut näsan för att handla, skjutsa barn eller ta ut hundar. Men datorn var lite konstig förra helgen, jag funderar på om vi kan ha fått samma virus..? ;o)
Har i alla fall gjort klart en ugglemössa till brorsbarnet i födelsedagspresent. Den gick i ett huj! Garnet är Drops Andes och mönstret heter Chouette (sök på Ravelry). På bilderna har jag blockat den lite hårt för att länga den en smula och ögonen är inte fastsydda utan ditlagda, förhoppningsvis ska den inte bli lika vindögd när de sitter fast.
