Sockorna framskrider

Det var ett enkelt och kul mönster att sticka, det går framåt i en rasande fart och jag tror att de kommer att sitta bra på mina korta ankfötter eftersom ovansidan är i resår. Gillar inte riktigt att det står "gör din favorithäl" och samma sak för tån, just nu (utan glasögon på näsan och med mer eller mindre ständig huvudvärk tack vare smällen) vill jag bli styrd. Men, jag fick till en enkel häl och får se hur jag gör tån. Har börjat på foten nu i alla fall, som synes på bilden. Fast sockorna ser väldigt ceriserosa ut på fotot, i verkligheten är de mer vinröda med ränder i ljuslila. Blixten åstadkommer de mest märkliga effekter...
 
 
Gillar verkligen garnet, det ser rött ut vid en första anblick men ger en randning i mjuka färgövergångar som inte stör mitt öga och inte heller förstör mönstret, tycker jag (fast det syns dåligt på just detta foto). Synd att det verkar vara utgånget. 
 
Flätstickan är lokaliserad, dottern har den till sin torgvantestickning. Fast jag vet att jag äger flera, får jaga reda på de andra. Testade att sticka enligt ett tips jag fick men gillade inte att släppa maskor. Eftersom varvet innan är stickat i resår, "försvinner" liksom den aviga maskan. Nu flyttar jag maskor hit och dit med hjälp av stickorna i stickningen och det är väl OK, men jag skulle nog gärna hitta en liten flätsticka i alla fall. Tur att det inte är så många varv man ska sno runt maskor på. 
 
Inviger mina fyrkantiga strumpstickor och kan bara säga en sak - vilket skämt! Jag känner ingen som helst skillnad mot de runda. På de lite grövre stickorna är skillnaden markant och de fyrkantiga är alldeles underbara att hålla i. Men de här är för tunna för att jag ska känna någon skillnad. Däremot känns de bräckligare än mina runda så jag stickar med en känsla av att ha andan i halsgropen. Så nej, de var inget höjdarköp. Men det vet man ju inte förrän man har provat! :)
 
För tillfället har vi en tuppkyckling boende i tvättstugan i en kaninbur. Rena menageriet just nu, med andra ord. Han såg lite hängig ut igår och eftersom han är en väldigt rar och snygg liten sak, och eftersom lille hussen är en enorm djurvän, fick han komma in i hopp om att han piggar på sig. Vi är nog inte kloka i det här huset, inte många som har tuppar i en bur i tvättstugan. Fast han är en väldigt liten och snäll tupp...

Massvis med bilder!

Äntligen fick jag fram kameran och tog lite bilder på avslutade och pågående projekt! Soligt och fint ute, då borde inte ens den här fotografen kunna misslyckas. Eller..?
 
Den turkosa lilla jackan har fått knappar i matchande färg. De syns inte så jättebra på bilden men jag är supernöjd med dem. Pärlemorknappar från Garn och textilhuset i Arvidsjaur. Känns bra att handla norrbottniskt även om det var via internet.
 
Har gjort en grön och en turkos disktrasa (den senare åkte dock med sonen till Umeå innan den kom med på bild) i mönstret Triangles. Plättlätt och trevligt resultat. Garnet är Paris, det turkosa var överblivet från koftan ovan.
 
 
Av garnet jag fick i virkbytet på FB bidde det en ugglekrage. Inte lätt att fota sig själv så bilden blev inte den bästa. Garnet är Naturgarn Soft från Gjestal. MEN - jag saknar knappar/pärlor till ögon!!! Förslag på var jag kan hitta något som passar emottages tacksamt.
 
 
Jag har helt snöat in på de virkade torgvantarna. Mönstret (ett köpmönster, för omväxlings skull) omfattar fyra modeller, jag har lärt mig en utantill och har malt på med den nu. Tycker i och för sig att den är snygg men tänker mig att jag måste byta för att inte fastna alldeles i ett hjulspår. De blå på den suddiga bilden har en underbar färg och ska bli present till en vän. De grå ska bli julklapp till en av mina två kusiner. Båda är gjorda i Drops Alpaca.
Just nu har jag två projekt igång samtidigt. Dels en disktrasa i mönstret Chinese Waves som jag gillar skarpt, resultatet blir väldigt stadigt på något vis. Och dels en liten mössa som ska bi julklapp till ett kusinbarn. Den senare stickar jag i ullgarn från Novita. Har inte bestämt om jag ska göra den en- eller flerfärgad, hade tänkt mig det senare men vet inte om jag får ihop det med mönstret utan att behöva fästa femtielva trådar.
 
Idag gjorde dottern Ägg Benedicte till lunch. Hon är otroligt duktig, men så vill hon bli kock också. Kan avslöja att det var vansinnigt gott. Hemgjord Hollandaisesås också, så klart. Och nej, hon brås inte på sin mor...
 
 
Var tvungen att ta ett kort på mina fyrbenta pojkar också där de låg och myste tillsammans på köksgolvet. Annars är de billiga mest varje dag nu, Melvin för att han är så pissjobbig med Mayas löp och Morris för att han är allmänt tjafsig och lite testande nu. Idag hann han med att både rulla sig i en död groda och vara rymmarkung inom loppet av tjugo minuter. Men på bilden är han nybadad, sömnig och alldeles underbar.
 
 
Håller på att tapetsera om utflyttade sonens rum. Eller, gör underarbete och undrar om jag någonsin ska komma till själva tapetseringen... Allt det märkblå han valde för tolv år sedan och vägrat byta ut ska bort och ersättas med vitt, jag ska äntligen få ett eget arbetsrum och det ska vara ljust!
 
Så här såg det ut innan.
 
När vi flyttade in i huset var det de här tapeterna som satt uppe - och som jag nu tar fram i dagen igen innan jag tapetserar över dem på nytt. Jag tycker fortfarande att de är lite rara men var gång jag säger det så tittar barnen konstigt på mig. Uppenbarligen är jag ensam om att gilla dem.
 
Upptäckte att det fanns en tapet under de småblommiga också. Den är jag glad att de tapetserade över, huvva så tråkig och ful!
 
 
 

Wingspan och utflyttade barn

Om någon visste hur konstigt det känns att vara en familj på fyra! I alla fall när man i elva år varit en familj på fem... :( Körde äldste sonen till Umeå i onsdags och fick se hans och flickvännens första gemensamma lägenhet, en liten etta med kokvrå på 25 välfyllda kvadratmeter. Jag trodde ju att man skulle behöva ta sig in med skohorn, så mycket grejer som de tagit med sig ner. Men faktiskt, det var riktigt rymligt och mysigt. Håller de bara ordning så kan det nog gå bra. Men fy sjutton, vad tomt det blev här hemma efter honom! Inte bara tar han fysisk plats (ca 187 cm basketspelare) utan han hörs och märks alltid när han är hemma. Nu lär det dröja tills han kommer hem igen. Det gör lite ont i mammahjärtat samtidigt som jag inser att jag är fånig, han finns ju i livet och det är meningen att de ska flyga ur boet vid den här åldern. Säkert är det som en god vän sa, det handlar lite om att komma till insikt med det egna åldrandet också. Det är inte det enklaste...
 
Min Wingspan växer så saktelig, är på den sjätte fliken av åtta nu. Känner mig lite kluven, å ena sidan tycker jag att rätstickning fram och tillbaka är hiskligt trist men å andra sidan blir det väldigt snyggt. Mönstret tar verkligen fram randningen i garnet på ett vackert sätt. Just för randade garner gör det sig verkligen, i enfärgat eller melerat skulle jag inte känna mig lika nöjd. Nu återstår att bestämma vem som ska få den i julklapp, där velar jag lite. Får lägga den i allmänna presentpåsen så länge.
 
Mitt bytespaket i kafferepsbytet gick iväg igår, hoppas att mottagaren känner sig glad och nöjd när hon får det. Känner viss oro för sockgarnssnurran i samma bytesgrupp, den verkar ha hamnat på villovägar. Det svåra med att vara moderator för en grupp är hur man ska förhålla sig till andra medlemmar, tycker jag. Hur mycket slarv ska man tillåta från en person? Inte helt lätt. 
 
Idag gick nästa bytespaket iväg, det i en Facebookgrupp där jag är med. Tror det är sista gången jag är med där, tycker det är roligare med byten i Ravelrygruppen. :) Har funderat över varför det är så kul med byten, man kan ju köpa en hel del av garnerna själv. För egen del är det dels detta roliga att få en överraskning i posten och inte bara räkningar, det gillar jag. Och så gillar jag att vi även skickar med ett mönster i Ravelry-gruppen. Man måste inte alls följa det men man får en idé och ett uppslag till ett nytt projekt. Det tycker jag själv har varit jätteroligt och det tänker jag nog fortsätta med som stående inslag, i alla fall i de flesta bytena. Ibland är det också kul med en färg som man kanske inte riktigt hade kommit på själv, en färg eller kanske en nyans. Och förstås nya garnbekantskaper som bara inte har halkat med hem från affären, eller inte finns där alls. Jo, det ÄR kul med byten!

Missnöjd :(

Maskade av min lilla kofta i turkos Paris i morse och kan konstatera att den inte alls blev bra. Dels känns den kanske lite lös och vid, stickade L eftersom jag brukar dra det men sjutton vet om jag inte skulle lagt mig mellan M och L. Men framförallt är den SÅ vid i halsringningen att den ramlar av om jag inte är försiktig. Inte kul... Laddar för att repa upp och fortsätta sticka lite till, trots att jag fullkomligt avskyr sådant. När något är klart så ska det vara klart, misslyckanden gillar jag inte. Men jag har några nystan kvar så jag kan lika gärna bita ihop och sticka några varv till på eländet när jag nu ändå har lagt ner ett hyfsat jobb på det.
 
 
Jag gillar i alla fall mönstret på oket, snyggt och lättstickat. Annars var den faktiskt apträlig att sticka, alla dessa varv med bara slätstickning... Suck. Dessutom gjorde jag den lite längre eftersom jag ville att den skulle gå nedanför min breda rumpa. Det vill säga ännu mer slätstickning. 
 
 
Återstår också att hitta knappar som passar. Om någon har tips på bra knappställe på nätet så tas det tacksamt emot, vi har inte något vidare knapputbud här i sta'n. I alla fall inte som jag har upptäckt.
 
Annars har det varit några tunga dagar här. Goda vänner förlorade sin son i en olyckshändelse i förra veckan. Han var också vår sons barndomsvän och forna tränings- och tävlingskamrat så sorgen har varit stor också här i huset. Det känns otroligt orättvist, ingen förälder ska behöva begrava ett barn och ingen ungdom ska behöva förlora sin vän. Var finns logiken och rättvisan i det? Livet är skört, det gäller att njuta av den tid vi har och att vara rädda om varandra.
 
Åter till stickningen. När väl eländeskoftan är färdig tror jag att jag ska sticka en sjal, jag känner mig sugen på det. Funderar på om jag skulle gräva fram något självrandande nystan och sticka en wingspan, tycker att det mönstret ser läckert ut. Men vi får se, först den turkosa, omgång två.

Nyare inlägg
RSS 2.0