Lite mer rutor

Fick två rutor till filten med posten igår, tusen tack till Ali för dem. 
 
Fick också bilder på Idefix valpkull nere i södra Sverige och bara måste dela med mig av någon av dem. Har ni sett något mycket sötare än detta?
 
 
Äldste sonen kom hem från Umeå igår på välförtjänt sommarlov. Två års studier på teknisk fysik är avklarade och inte en enda omtenta har ungen! Dessutom aktiv i föreningar, tränade först basket och nu rugby mm. Närmast övermänskligt, tycker mamman. Jag är så grymt stolt över mina ungar, de är fantastiska! Trygga i sig själva, målmedvetna och duktiga var och en på sitt. Dottern är i riksfinal i en tävling för unga ekokockar och ska först till Almedalsveckan i sommar och sedan till finalen i Växjö i september tillsammans med de två klasskamrater som utgör resten av laget. Och familjens minsting är den finurligaste, mest empatiska och underbara lille kille man kan tänka sig. Mammahjärtat sväller nästan över av kärlek och stolthet till alla tre. Kärlek, omsorg och trygghet är receptet, om någon undrar. Man ska se sina barn och ge dem massvis av sin tid. Man ska ha regler men förklara varför. Man ska låta dem vara med och bestämma inom rimliga gränser för att lära dem vad demokrati innebär. Och man ska lära dem att respektera andra och bemöta dem så som man själv vill bli bemött. Och så ska man krama och pussa och pyssla om dem. Det är underbart att vara mamma!
 

Majsockor

Jag lyckades ju inte komma med i Dödergöks sockutmaning så jag kör min egen och stickar sockor av garn som ligger här hemma. Detta blev mitt första par:
 
Mönstret heter Amy Socks och finns på Ravelry. Och nej, det var inte det roligaste mönster jag stickat men det fyllde en funktion just då eftersom jag mest stickat under tidiga morgnar när valparna varit vakna och mitt huvud inte har varit på topp. Garnet är Opal, ett garn som jag fick i ett RAK-byte på Ravelry. Jag är inte jätteförtjust i självrandande garn men gillar verkligen färgerna här, de ger mig vårvibbar och får mig att tänka på äppelträd och nyutspruckna björkar.
 
Nu har jag börjat virka på en gardin till gäststugan, det förra försöket fick jag ju repa upp. Detta har jag större hopp till:
Visserligen kommer den inte att täcka hela fönstret i dörren som planerat men den går i alla fall hyfsat långt ner. Jag har också fixat en sitthörna på bron till stugan:
 
En turkos dyna ska ligga på stolen och så tänker jag mig att någon gång hinna göra en filt i blåa och vita toner. Någon gång...
 
Äggkläckaren är startad nu med två ägg från min isbarhöna, köpta avelsägg av cream crested legbar och gökfärgad maranhöna (se bilden) och så fyra ägg från ICAs ekologiska. Av de senare är det spindel i två av dem så nu hoppas vi få en liten ICA-Stig eller ICA-Cindy i hönsgården vad det lider. Detta med höns, ägg och kycklingar är fascinerande!
 
 
 
 

Lite snabbt

Ligisterna i köket tar all min tid i anspråk och när de sover, gör jag det också. Men lite hinner jag med alltemellanåt. Mina sockor är klara, bild kommer snart. Ett nytt par är påbörjade. Sjalen står och stampar, pärlorna tog slut med ett halvt pärlvarv kvar. Irriterande. Nåväl, nya är beställda och kommer i veckan. Är galet nöjd och ser fram emot att blocka den och visa upp den för världen, dvs på bloggen. Hoppas att den blir lika bra som jag tror.
 
Fick ett RAK i veckan, spännande sockgarn med mönster och stickor till och så en söt liten muminsouvenir. Har börjat sticka sockorna, med stickor 3,5 går det hyfsat snabbt.
 
 
Har också fått två rutor till min restgarnsfilt i sockgarn. Jättefina!
 
 
 

Tynande tillvaro

Min stackars blogg för en tynande tillvaro. Orsaken är denna:
 
Åtta små svarta saker har nu invaderat köket och ger mig inte mycket tid över till annat. De ska ha mat fyra gånger om dagen, de lämnar en hel del efter sig och när de till sist har slocknat så ska golvet våttorkas. Inte mycket tid och ork kvar för stickning här, inte. Men de stunder som ges så jobbar jag på med en sjal i handspunnet garn som jag fick i julklapp av Häxan Surtant. Och jag njuter av varje maska! Det är en sådan outsäglig lyx att sticka i ett garn som någon har spunnit bara till mig. Mönstret heter Buffalo Grass Triangle och följde med garnet. Lite pillrigare än jag först trodde, det gäller att hålla tungan rätt i mun när man stickar framför tv:n. Men jag är väldigt nöjd med resultatet så här långt. På bilden har jag just påbörjat.
 
 
En massa skojiga paket har jag hämtat ut också. Ett litet påskpaket med garn i häftig färg, mönster på jättefina torgvantar, supersmarriga Cadbury-ägg mm.
 
 
Ett bemärkelsedagspaket som öppnades rätt mycket i förtid, bemärkelsedagen är ett tag bort men karaktären är i det närmaste urusel. Garn och mönster till en jätteläcker sjal med ärmar, bilgodis som var försvinnande gott som alltid, te mm. 
 
 
En sjalsnurra har mellanlandat här och snurrar nu vidare söderut igen. Jag har plockat ut ett par läckerbitar och laddat med nytt garngodis. Detta stannade hos mig:
 
 
Till sist en bild på den eländiga Shaman-sjalen när den var blockad och klar. Lika hård som tuggat papper ungefär, inte alls mysig. Skoj också att det stod att alla knutar mm berodde på att det var handspunnet. Nu stickar jag ju i verkligt handspunnet garn och hittills har jag inte sett en endaste knut. Jag är imponerad!
 
 
 
 
 
 

Irriterande dåligt

Jag blev så sugen på att förnya mitt sjalförråd som är ganska tunt, detta med att sticka sjalar är dels lite nytt för mig och dels har många av de alster jag presterat hittat andra ägare (dvs getts bort i present). Men nu grävde jag i gömmorna efter ett somrigt garn - här skulle stickas något somrigt! Valet föll, sorgligt nog, på en härva Shaman från Heaven's Hand, ett pastelligt garn i silke. Ravelry sa en sak om antalet metrar och banderollen en annan, jag förlitade mig på banderollen. Ännu ett dumt beslut...
 
Redan färgen borde ha fått mig att backa. Guldigt, rosa och ljusgrönt. Vad fick mig att tro att det var mina färger? I synnerhet som de liksom är melerade till en enda flammig röra. Garnet delar sig, är kärvt att sticka med och dessutom skarvat ett oändligt antal gånger, jag kommer att ha en himla massa trådar att fästa när sjalen väl är färdig. Det är den snart, trots att jag inte hunnit igenom hela mönstret. Det håller nämligen på att ta slut... Med andra ord ett misslyckat projekt från början till slut. Jag ville först bara kasta hela sk*ten men så bestämde jag mig för att ändå sticka på och se hur långt jag hinner och hur den ser ut när den är blockad. Jag anar att den kommer att hamna i soporna i alla fall men... Så otroligt surt, av alla garner i garnskåpet var jag tvungen att välja detta! Lärdomen blir - studera nogsamt omdömen på Ravelry innan du köper ett spännande garn!
 
 
Jag är med i en underbar liten grupp på Ravelry som till största delen består av kvinnor från England, även om den är öppen för andra. Där har vi just nu en runda där vi gör rutor till en vänskapsfilt till varandra och skickar. Fascinerande hur mycket roligare det är att göra rutor till andra än till sig själv, kanske för att det blir mer variation. Det är första gången jag gör rutor och valet föll naturligtvis på små rutor i sockgarn... Inte mitt mest intelligenta val, jag kommer att få montera i en mindre evighet. Men men, nu vet jag vad jag ska göra nästa gång. :) De rutor jag hittills gjort klart och skickat ser ut så här:
 
 
 
Och naturligtvis lyckades jag skicka iväg de första med porto motsvarande brev i Sverige, dvs hälften. Få se om och var de dyker upp. Det är lite för mycket med valparna nu för att jag ska vara helt fokuserad.
 
Min ena mattekurs är i stort sett klar nu i alla fall. Den andra börjar imorgon, trodde jag... I själva verket började den igår. Häpp! Som ni märker är jag med på banan, not. 
 
 
 

Dubbelstickning!

Jag har smittats av en bacill! Jag fick häromkvällen för mig att testa dubbelstickning, googlade lite, såg en liten filmsnutt på Youtube och satte igång. Himmel, så kul det var! Inte går det fortast, även om jag spottar upp mig så sakteliga, och säkert gör jag fel någonstans men jag är vansinnigt nöjd med resultatet och tvingar ideligen maken och barnen att beundra mitt alster. Så coolt att sticka båda sidor samtidigt, inverterade dessutom!
 
Käckt helsvenska färger, kanske inte den allra snyggaste kombon eller så är det just det det är? Stolt som en tupp är i alla fall jag, fick fnula lite på avmaskningen igår men valde att avmaska i dubbelt garn för att få en kant liknande de övriga. Sjukt nöjd och lite mallig faktiskt. 
 
Igår var jag på en sådan där kvinnlig undersökning som man måste göra med några års intervall och som väl inte är den roligaste man gör. Sköterskan kollade min ålder och sa "du ser ung ut". Just den här dagen kände jag mig allt annat än ung, håret var ledsamt rakt och trötthetsrynkorna kändes oändligt många till antalet, så hennes ord värmde faktiskt lite i hjärtat. Kom hem till den förkylda tonårsdottern och berättade vad som sagts, varpå hon tittade på mig med en krass blick och sa "haha". Där återbördades morsan brutalt till verkligheten.
 
Flätsockorna är klara. Jag är inte helt nöjd, de känns väldigt vida och liksom lösa i skaften. Perfekt förmodligen om man (som jag) gärna har dem utanför byxorna men annars undrar jag hur de ska fungera... Så nu funderar jag på om jag verkligen kan skänka dem som lotterivinst eller ska ha kvar dem som olycksfall i arbetet? Färgen är syrenlila, även om den på bild mest ser ut som någon blandinng av blåbär och mjölk.
 
 
Två bytespaket kom i veckan. Först ett alldeles, alldeles underbart ett från Digitals-kreativ (Ravelry-alias) som var så mitt i prick som det bara går att komma och som jag är oändligt glad och tacksam över:
 
Blått, handfärgat ullgarn, favvogodiset Ahlgrens bilar, ljuvligt te, stickstoppar som jag verkligen, verkligen behöver men inte äger mm mm. Älskar det, stort TACK!
 
Så kom floppen, från en engelsk bytesgrupp. Så lite mitt i prick som man bara kan komma.
Två gigantiska nystan akrylgarn. Billiga örhängen till en som låtit hålen växa igen och kliar något vansinnigt redan av ädlare metaller. Kitschig scarf (den ni ser som bakgrund). Starkt doftande ljus, tvål och något som jag antar ska vara i badet. Gigantiska plastknappar som mer ser ut som barnleksaker. Sorgligt att säga men en del hamnade faktiskt rakt i soporna. Vill någon ha en raffig scarf i rosa leopard med käck spetskant så hojta!
 
 
 
 
 
 

Valpmamma

Jag har blivit med valpar! Eller inte jag utan min tik. Eller egentligen inte min tik heller men en tik som jag har avelsrätt på en valpkull på. Och nu är de här, åtta stycken små lakritstroll. Mamma hund är strålande, hon fick ut dem lätt som en plätt (nästan i alla fall) och sköter om dem på ett lysande sätt. Mätta och nöjda ligger de i lådan, knappt ett pip hörs annat än när hon tvättar dem. Fascinerande detta att inga barn gillar att bli tvättade, vare sig två- eller fyrbenta. Alla vi mammor är däremot väldigt noga med att våra barn ska vara rena in till minsta öronveck... ;o)
 
Medan jag väntade på att valpningen skulle komma igång behövde jag något lättare projekt att sysselsätta mig med som gick fort och krävde minimal tankeförmåga. Valet föll på ett par sockor i Novitas 7 Bröder, eftersom jag dessutom lovat sticka ett par sockor eller vantar till ett lotteri lite längre fram. Jag valde följande mönster i en syrenlila färg. Bilden är inte bra, den är tagen i tvättstugan med mobilen, men ni får i alla fall en uppfattning om hur de ser ut. Vanliga, hederliga och lite grövre sockor men med en fläta på skaftet. Enkelt och snyggt. Mönstret är också väldigt välskrivet och lättfattligt, jag vet att många ogillar Drops mönster just på grund av det omvända men detta var väldigt enkelt och rakt skrivet. Rekommenderas om man är nybörjare på sockor - och flätor...
 
 
Måste förstås lägga in en bild på valparna och deras fina mamma också.
 
 
 
 
 

Glasögonorm

Idag har jag hämtat ut mina nya glasögon, de första progressiva. Jag ser det som ett ålderstecken, nu går det utför med tanten. Förmodligen kommer brillorna att skynda på förloppet, risken är stor att jag bryter nacken i trappen eller snavar på en trottoarkant. Jag vrider på huvudet åt alla håll och kanter likt en uggleunge men tycker ändå att världen ter sig som ett enda suddigt töcken. Förhoppningen är att det framöver ska gå bättre att se på film och sticka samtidigt, som det varit innan har jag fått kika under glasögonen på stickningen. Men vi får se hur vägen mot målet blir.
 
Lite kul när jag skulle hämta ut brillorna. Det blåser närmast storm här, jag låg nästan vågrat framåtlutad i motvinden mot optikern och var väl inte snyggast när jag kom innanför dörrarna. Det var däremot tjejen på andra sidan disken med långa plastnaglar (jag fixar inte långa naglar, med en mamma med förflutet som storkökschef och en dotter som studerar till kock vet jag hur många bakterier det bor under EN lång nagel...), välpudrat ansikte och noga uppsatt hår. Hon tipsade mig om hur jag skulle titta och att det kunde vara svårt i början. "Ja, jag kommer nog att varva med mina gamla glasögon en hel del i början" klämde jag ur mig lite käckt. Blicken jag fick var inte nådig. "Du bör använda de progressiva så mycket du bara kan om du ska vänja dig" sa hon förmanande och tittade på mig. Och jag, som var minst dubbelt så gammal, kände mig som en femåring som ertappats med fingrarna i kakburken. Så nu sitter jag här med de progressiva och försöker hitta skärpan...
 
Har gjort en mössa till Viktor som jag skickade till Umeå. Är nöjd med mössan fast bilden är kanske lite dålig. Garnet är Drops Nepal och mönstret är detta. Otroligt snabbstickad men lite roligare än de vanliga ribbstickade. Själv önskar han sig en mignonmössa men mamman tyckte att han skulle ha en seriös mössa också, han är trots allt snart 21. Fast naturligtvis ska han få sin mignonmössa också, men med tanke på vädret är det knappast någon brådska.
 
 
En påskfågel följde med i brevet till Vicke också. Den har han själv arit med och påverkat lite så jag vet att han är nöjd. =)
 
 
 
Håller på att sticka lite av stashen (fast jag fyller på i samma takt, minst...). Dragspelsbasker har jag på stickorna nu, garn och mönster från det lokala bytet ifjol. Inte jätterolig stickning men det blir effektivt. Få se om jag passar i den, jag är lite tveksam till det men hoppas att jag har fel.
 
 
Igår tog jag en selfie. Jag och maken skulle luncha på sta'n, dottern och två av hennes klasskompisar är med i en stor nationell tävling och igår skulle deras bidrag testas av lunchgästerna. Vi lyckades få två platser. Ska man äta lyxlunch måste man fixa till sig tänkte jag, och när jag ändå var lite fixad (det betyder att håret var blåst med hårtork och lite vax samt läppglans på munnen, mer än så grejar inte jag) så tog jag ett foto. Håll till godo, färskare än så blir det inte. Ändå är det redan inaktuellt på grund av brillorna...
 
Kan tillägga att maken dök upp långhårig och i huvtröja, så alla var inte lika brydda... ;o)
 
Ger er en bild av menyn också så att ni förstår vilken höjdarlunch det var. De är duktiga, kockbarnen!
 
 
 
 
 

Hektisk månad

Februari har varit en rent ut sagt gräslig månad. Jag har haft massvis med jobb och så en massa annat ovanpå det. Det har precis gått att hålla näsan ovanför vattenytan. Lite stickat har det dock blivit, det har ju varit OS. ;o)
 
Stina fick en ny mössa när hon var iväg och åkte Tjejvasan. Den är stickad i Östlandsgarn, ett norskt garn som jag tog ur en snurra med småvarma projekt från bytesgruppen på Ravelry. Snyggare i verkligheten än på min bild (som vanligt).
 
Detta plockade jag ur snurran: Östlandsgarn, två härvor Kampes och ett nystan Alpaca Silk.
 
Ett jättefint vintervitt bytespaket har jag också fått från myzpyz, tusen tack för det. Det fina armbandet har hon själv gjort, jag blir så otroligt glad när någon tar sig tid att göra något till mig. Tack!
 
Jag har äntligen också gjort klart sockorna som min mamma ska få i födelsedagspresent, tillsammans med lite annat smått och gott. Temat för presenten är myskväll. Jag är riktigt nöjd med sockorna.
 
 
Nu pysslar jag på med lite annat men det törs jag inte lägga här, i alla fall inte nu. :)
 
Stora saker som hänt är också att dottern fyllt arton, åkt Tjejvasan och tagit körkort, allt under samma månad. Ni kan ju förstå att en mamma blir sliten. ;o) Nu har vi i alla fall sportlov, på fredag väntar en omgång lasergame på oss och det ska bli galet skoj. Äldste sonen kommer hem över helgen och han är efterlängtad av hela familjen. Sedan ska jag avsluta min första mattekurs, det har gått över förväntan och varit riktigt skoj. Och så har jag varit hos optikern och beställt nya glasögon, mitt livs första progressiva. Nu går det utför med tanten!
 
 

Guldyra!

Vilket skidlandslag vi har! Man blir alldeles yr av lycka, samtidigt som jag lider lite med mina norska vänner (även om jag njuter liiite av att retas också, en av mina allra bästa vänner bor i Norge och hon har fått några gliringar). Vilken jätteflopp detta OS blivit för dem! Nu väntar en spännande fortsättning, hittar det norska vallateamet rätt bland burkarna till sist eller ska de svenska åkarna få fortsätta sin triumf?
 
Medan jag tittar så stickar jag så klart. Detta med flera färger är verkligen inte min grej, jag har fotat på lite håll så att det inte ska se alltför jäkligt ut. Inte blir det bättre av att fokus är i tv-rutan och att det är spännande, jag drar åt alldeles för hårt. Men kanske kan man ana att det är hundtassar överst och små cavalierer som tittar framåt på var sida foten, är det tänkt. Återstår att bestämma hur jag ska göra hälen, just nu lutar det åt att jag stickar in en tråd och plockar upp maskor efteråt.
 
 
Det blå garnet är Nordlys från Viking. Jag har haft två nystan i en mindre evighet som jag bara har tittat på och inte vågat röra, de är så vackra i färgerna. Men jag ska ärligt säga att de är ännu finare när man stickar, så läckra blå skiftningar att man blir alldeles galen av lycka. Blått är fantastiskt vackert! 
 
Fick just tillbaka lärarens respons på min första inlämningsuppgift i matematik och den var godkänd utan någon som helst anmärkning. Jag känner mig omåttligt stolt, det var en mindre evighet sedan jag läste matte sist. Nu har jag en himla massa jobb som måste bli klart men sedan ska jag ta tag i exjobbet också. Hej och hå, det kanske lyckas ändå även om det tidvis är rätt tungt att vara student, yrkesarbetande, hunduppfödare och morsa... 
 

Sockor och paket

Uj, det har varit dåligt med bloggandet. Jag får skylla på allt jobbande, det har bara ramlat in jobb i februari och det tillsammans med pluggandet tar alldeles för mycket tid. Lite välan mycket nu, jag har börjat tacka nej till jobb för att hinna andas också. 
 
Mitt tredje försök med bruna sockor lyckades. Jag är inte supernöjd med resultatet, modellen vill liksom vrida sig i skaften och det gillar jag inte riktigt. Men färgen är superläcker och sockorna är sköna på, det är bra. Så här har det gått:
 
Skaft på gång
 
Första skaftet klart (mina stackars krokiga små tår kom med på bild).
 
En färdig socka.
 
Båda sockorna på mina små ankfötter.
 
Nu har jag börjat med ett nytt projekt, ska försöka omsätta ett tröjmönster till sockmönster. Knixen är väl att jag stickar framför OS och eftersom flerfärgsstickning aldrig har varit min grej och jag dessutom är en obotlig sportnörd så är mitt fokus inte det allra bästa. Risk finns att projektet bara kan sluta på ett sätt... Så här såg i alla fall början ut:
 
 
Vi har en liten snurra i gruppen på Ravelry där vi väljer datum att uppmärksammas på. Idag fick jag således besök av Åsa med ett helt fantastiskt paket, anledningen var att det på tisdag är arton år sedan världens bästa Stina föddes. Kul att träffa Åsa igen och helt otroligt vilka fina grejer jag fick. Tusen tack!
 
 
 
 
 
 

Inte helt nöjd

Nu är jag klar med min Selbumössa. Fantastiskt fint och välkonstruerat mönster, ändock blev mössan inte som jag hade hoppats. Mönstret är skrivit för ett "light fingering"-garn. Jag valde Drops Alpaca som ju är klassat som sport. Tyckte mig också förstå av andra som gjort mössan i samma garn att den blivit lite stor (OK, jag gjorde kanske inte världens research om sanningen ska fram, jag ville ju verkligen göra mössan) så jag gick ner pyttelite i stickstorlek. Hade att välja mellan det eller att gå upp, mönstret sade 2.25 respektive 2.75 mm rundsticka och de storlekarna har inte jag. Så resårkanten stickade jag med 2.0 och mössan med 2.5. 
 
Om vi börjar med resårkanten så känns den för kort och en aning för snäv för mitt huvud. Förhoppningsvis töjer jag ut den så att det blir bra men längre blir den knappast. Det är lätt att den liksom viker sig, det gillar jag inte riktigt. Ska jag göra någon mer mössa så blir kanten absolut längre.
 
Själva mössan trodde jag skulle vara liksom lite "baggy" eller hur man ska förklara det. Den sitter ganska tätt på mitt huvud, som en - mössa. Jag hade tänkt mig lite vidd och lite häng men det blev väldigt lite av den varan. Nu har jag tvättat den och trätt upp den på en tallrik, dels för att försöka få till lite vidd och dels för att den snygga stjärnan upptill ska komma fram. För mönstret är galet snyggt!
 
Arbetet nyss påbörjat.
 
Färdig men inga trådar fästa och inget tvättat eller spänt.
 
Uppträdd på tallrik så att stjärnan ska synas. Lite taffliga mobilbilder men jag tror att det syns ändå. 
 
Vad ska jag göra nu då? Funderar på om jag ska våga kolla hur mina liljevantar mår som jag påbörjade i maj ifjol. Misstänker starkt att Doris dragit ut en sticka... :o/
 
I helgen gick jag på isen med hundarna vid solnedgången. Helt underbara färger blir det på himlen då!
 
Här kommer man ner på isen, land möter älv och jag tycker att det är så vackert med de vita vidderna. Men den här bilden är tagen vid ett annat tillfälle, jag ville bara visa hur vackert det enkla kan vara.
 
Samma plats fast lite längre ner på isen. Ser ni den rosa himlen? Så fantastiskt vackert!
 
När jag kom in mot land igen hade skymningen börjat sänka sig och det var som om himlen stod i brand ovan trädtopparna.
 
 
 
 
 

Man kan inte lyckas jämt

Idag har jag varit på universitetet. Åkte dit i god tid, var där hela 20 minuter innan utsatt tid. Maken hade tipsat om en bra parkeringsplats men jag hittade en på mycket närmare håll och parkerade. Satte i min motorvärmarsladd och gick till automaten för att betala. Där kom kallduschen - den tog bara mynt! Och mynt var ungefär det enda som inte fanns i min plånbok, annat än några cent och euro. Kvitton, kort och sedlar fanns också men inga svenska mynt. Nu kom paniken krypande, jag hastade tillbaka till bilen och slet ut motorvärmarsladden igen, bara för att inse att jag just ryckt ut någon annans motorvärmarsladd! Och i samma ögonblick försvann även uttaget för hur jag än letade och kröp omkring framför bileländet så kunde jag inte se det. Till sist gav jag upp och lät sladden hänga, kutade till min egen, snarlika bil och ryckte ur den sladden. Åkte i ilfart till den parkering maken anvisat bara för att upptäcka att den var full. Samma ilfart tillbaka, in på den parkeringsplats jag haft och i med sladden. Sedan var det bara att leva på hoppet, skulle jag få mitt livs första parkeringsböter? Så fort första passet var över knatade jag iväg till en liten butik, växlade till mig mynt och sprang till bilen. Inga böter, pust. I all hast lyckades jag betala ända till imorgon eftermiddag så nu har jag kompenserat för timmen jag stod gratis. Men när jag kom på fram på eftermiddagen stod den stackars bilen utan inkopplad motorvärmare fortfarande kvar. Någon lär inte vara så glad på mig idag, tur att någon inte vet vem jag är... Jag kan säga att jag skämdes som en hund och verkligen försökte hitta uttaget men antar att jag i stressen helt enkelt blev blind. Pinsamt är bara förnamnet.
 
Har börjat sticka på en mössa till mig själv, känner ett behov av att förnya mig. Hade tänkt göra en riktigt tjock sak att ha när det blir kallare men så snubblade jag över det här mönstret och blev kär. Så nu stickar jag en sådan i Drops Alpaca. Kanske inte mössan att ha i -25 men det är trots allt inte så många dagar vi har så kallt. 

Nu är jag igång!

Idag har jag varit produktiv på många sätt. Inledde med att göra klart sockorna till det äldre kusinbarnet. De är stickade i Drops Fabel i rosa toner som jag faktiskt gillar, jag som normalt inte är någon vän av rosa men vet att små flickor ofta är det.
 
 
SÅ fick jag äntligen ändan ur vagnen och fäste trådarna på mina Berså-vantar. Finn ett fel!
 
 
Då menar jag inte att de är alldeles väldigt vida utan där finns ett helt annat fel som bara syns på den övre bilden. Jag ser det tydligt. :(
 
Synd att de ska ha så skum, vid form för själva mönstret och färgerna tycker jag mycket om. Jag hoppas nu att de ska dra ihop sig en aning i tvätten men misstänker ju att det inte blir så. Frågan då blir om jag kan skiljas från dem eller om de blir bra att ha med fingervantar under när det är riktigt kallt? Det ryms ju lätt ett par vantar till i dem, minst...
 
Sedan satte jag mig vid datorn och skickade in den inlämningsuppgift jag hade kvar i en kurs i min lärarutbildning. Hoppas nu på att få den godkänd, då har jag "bara" uppsatsen kvar och så de mattekurser som jag tänkt att läsa för att bli behörig i ämnet. Den första började idag med en introduktion via webben. Så fascinerande! Där sitter vi i olika landsändar och lyssnar på en föreläsare från Dalarna! Nu blir det spännande att se om jag kan vaska fram mina gamla mattekunskaper från ingenjörsstudierna eller om jag kommer att känna mig hopplöst lost in space.
 
Det fiffiga med webbflreläsningar är ju att man kan lyssna och ha något i händerna samtidigt. Jag valde att virka rutor av sockgarnsresterna. Drömmer ju om en sockgarnsfilt men frågan är om den någonsin blir klar. Jag är inte den tålmodigaste av själar och avskyr dessutom både att fästa trådar och att sy ihop saker. Ja, ni fattar problemet. Men rutorna är fina! :) Funderar på om man ska dela dem i två högar och tänka vit inramning till de blå och svart till de lite knalligare. Fast då kanske jag gapar över för mycket...
 
 
 
 
 
 

Sockor, sockor, sockor...

Har hamnat i någon form av sockstickningsträsk och börjar vara lite less. Först gjorde jag ju de båda babyseten till syriska flyktingbebisar. Sedan har jag gjort två par småsockor till som jag tänkt glädja Carol med genom att skicka dem till Stolpvarvets insamling för barnen i Manduar.
 
 
Efter det var jag lite less på pyttesockor så jag gjorde ett par sockor till kusinbarnet som fyller två år i april, så har jag presenten klar liksom.
 
 
När de var klara så kom jag på att hennes storasyster fyller fem månaden innan så just nu stickar jag ett par sockor till henne också. Sedan tror jag att det får räcka på ett tag.
 
Funderar på om jag i år bara ska sticka sådant som jag själv känner att jag vill eller behöver och strunta i olika KAL:s mm i år. Jag kommer förmodligen att ha mindre tid och mindre pengar, i alla fall under våren när jag nu ska studera. Garn har jag ju i massor (och det tenderar att ramla in ett och annat nystan eller härva ibland i alla fall, host host) och just nu har vi det snorkallt och mitt behov av ny mössa och nya vantar gör sig påmint. Det är lite som med bagarens barn, jag stickar till alla utom till mig. Ska jag kanske vara lite mer ego i år? Jag får fundera på det.
 
I morse var jag duktig. Gårdagen var snorkall (-29) så hundrundan blev den kortaste på mycket länge. Idag visade termometern -25 så vi tog en liten vända, doggsen och jag. Så här såg de ut när vi kom hem:
 
 
 
Jag kände dock att jag verkligen behöver röra på mig så jag gick en omgång med den dåliga karaktären och avgick med segern, varefter jag satte mig på motionscykeln och trampade en mil. Därefter tog jag några tag på crosstrainern också men det är en manick jag inte riktigt begriper mig på. Jag gissar att jag gör helfel, jag fick mest ont i knäna. Nåväl, nu hoppas jag att det blir en mil igen om några dagar. En fluga gör ju ingen sommar.
 
Den här veckan sparkar kurserna igång som jag ska läsa på universitetet. Lite spännande och lite kittlande i magen, jag känner mig ju på sätt och vis för gammal men samtidigt inte. Lite inspirerande är det också. Nu ska jag förbereda genom att läsa lite. "Elefanten i klassrummet", faktiskt en väldigt inspirerande bok så här långt som många inom skolans värld skulle må bra av att läsa, kanske politiker inte minst.
 
 
 
 
 

Nytt år, nya möjligheter

Så har det blivit ett nytt år, ganska många dagar på det också utan att jag har skrivit en rad. Det har varit mycket som han säger, Sauk.
 
Under ledigheten gjorde jag tovade grytunderlägg. Först ett till store sonen som jag dess värre kastade efter-bilden på så ni får bara se hur det såg ut före tovning men jag lovar att det blev snyggare efter:
 
Det är stickat i Andes efter samma mönster som jag gjorde mitt eget röda.
 
Så gjorde jag ett i gå borts-present till kompisar, denna gång i Nepal för att försöka få det lite lägre, eftersom jag tycker att de i tjockt garn blir nog så höga och liksom lite vingliga om man ställer något litet på dem.
 
Före...
 
...och efter. Det blev jag faktiskt riktigt nöjd med, inte lika tungt att jobba med heller. Men sedan fick det vara bra med underlägg för ett tag.
 
Januari brukar jag se som min välgörenhetsmånad, så ock i år. Har stickat två par babysockor och två små mössor till ett projekt som samlar in babypaket till flyktingbarn från Syrien. Jag får alltid ont i hjärtat när jag ser de där stora, oändligt sorgsna barnaögonen på TV så det kändes självklart. Det har såldees blivit ett set i lila
 
och ett i blått
 
Den här veckan har det varit lite si och så med stickande. I söndags myste jag som vanligt med Doris i sängen när hon plötsligt sträckte på sig och fick en klo rakt in i mitt öga. Så jag har sett ut så här ett tag
 
 
Men idag är det bättre och jag har lagt av lappen. Ska dock fortsätta med salva i några dagar till och vilar ögat en stund mitt på dagen. Ganska skönt, om sanningen ska fram. :o)
 
Dagen efter detta hände så fick jag något konstigt, hårt i munnen när jag åt en godis. Det visade sig vara min egen tand, min enda krona hade lossnat. Yippee... Övervägde starkt att stanna i sängen dagen efter detta, tänkte att huvudet väl lossnar härnäst. Men det har gått bra, jag har huvudet i behåll. 
 
Håller på att ta tag i min lärarexamen, har så snöpligt lite kvar på den så den här terminen ska jag försöka ta mig i hampan. Uppsats ska skrivas och så ska jag läsa till lite matte. Kollade igenom första mattekursen igår och konstaterade att det var vääääldigt länge sedan jag läste matte. Den betydligt mer matematiska maken kom och kikade och blev helt i gasen, så kanske läser vi kursen tillsammans. Problemlösning är inte riktigt min grej men väl hans, medan jag nog ser mer fram emot den efterföljande kursen i geometri. Jag behöver dem inte egentligen men skulle gärna vilja vara behörig i matte också när jag nu ändå är så nära. Vi får väl se hur det går. Anar att det blir mindre stickat i vår om jag ska jobba lite också. Och ha en valpkull under våren. Och hinna med barnen. Och... 
 
 
 
 
 

God Jul!

Ujuj, nu har julstressen infunnit sig! Städar och grejar innan föräldrarnas ankomst. Barnen kommer först, i morgon kommer Stina och dagen därpå Viktor. Stina lämnar praktikplatsen med ett visst vemod, hon har trivts som fisken i vattnet och de har tagit väl hand om henne. Ett riktigt kalasställe, vi fattade nog inte innan hur bra det var. Tänk, så fort sju veckor ändå går! Fast jag ska medge att jag är glad att hon kommer hem, dels för att få hem henne och dels för att slippa passa hennes hundar. 
 
Har gjort ett underlägg i julrött. Först stickade man en stor och ful ruta i Eskimo på stickor nr 8. Jag får ont i fingrarna av tjocka stickor och ont i axlarna av tunga grejer så det tog längre tid än nödvändigt. Och jag gillar inte att göra sådant som blir fult...
 
Ser ut som något vårtigt...
 
Så körde jag den i 40 grader i tvättmaskinen och ut kom ett supersnyggt underlägg! På bilden har det just kommit ur maskinen och är blött, i verkligheten är det SÅ mycket bättre!
 
Fast det jag har emot tovning är att man måste göra så stora grejer och att det är så fult medan man stickar. Men jag ska göra ett par kanintofflor till mig sedan, det ser jag faktiskt fram emot.
 
Nu stickar jag ett par vantar till mamma, om de hinner bli klara - och om garnet räcker! Lite för långa passager för att jag ska få det riktigt snyggt men förhoppningsvis blir den eventuella mottagaren nöjd ändå. Mönstret heter Berceau.
 
 
Har öppnat kalenderpaket också. Dagens paket:
 
 
Och de två föregående dagarnas paket:
 
Har också gjort en god gärning och skickat två små babysockor och en liten body till min bekants insamling för flyktingbarn från Syrien. Jag får så ont i magen när jag ser bilder på tv med ett sönderbombat land (hur kan man alls bomba sönder sitt eget land, sitt eget folk?) och alla dessa barn med stora, mörka och oändligt sorgsna ögon så det kändes bra att kunna bidra på något litet sätt.
 
Nu ska jag fortsätta med julstöket. Är inte säker på att jag hinner blogga mer innan jul men vill passa på att önska er som eventuellt läser detta en riktigt GOD JUL!
 
 

Åtta dagar kvar...

...till julafton och om en vecka kommer mina föräldrar hit. Sovrummet är städat och klart, nu jobbar jag hårt på allrum och mitt arbetsrum. Vet inte när jag storstädade på detta vis senast. Delvis bottnar det i lite för lite jobb, samtidigt som det är skönt att äntligen få tid över till att röja ut ordentligt. En hel massa kassar har körts till Röda Korset och återvinningen, otroligt så mycket man samlar på sig! Fast en del har jag svårt att skiljas från, samtidigt som jag inte riktigt vet vad jag ska ha det till egentligen. Som mina gamla kompisbilder från mellanstadiet...
 
Dotterns julklappsvantar blev i alla fall klara i helgen och hänger just nu på tork i tvättstugan (som också behöver städas men det får bli efter jul). De passar inte alls ihop med den lila halssnodden jag också har stickat men hon har en vit halsduk sedan innan som hon får kombinera dem med. Snygga blev de i alla fall, tycker jag. Lite juliga liksom.
 
 
Just nu stickar jag på ett underlägg i Eskimo. Tänkte först ge det till äldste sonen i julklapp men tror kanske inte att han kommer att uppskatta det så det får kanske stanna. Det ska tovas ihop sedan och bli bubbligt, fast både mannen och sonen tittar tvekande på mig när jag säger det. Det enda jag inte gillar är att jag får lite ont i händer och armar av att sticka med så pass grova stickor. Det borde ju gå med racerfart men det gör det inte för mig.
 
 
Igår ägnad ejag mig åt lite annat julstök också, julmustlimpor och rödkål till julbordet blev det. Ska baka vörtbröd också, tänkte överlåta gotter och eventuellt fika till dottern som kommer hem på fredag. Mitt bidrag till julfikat är en fruktkaka med whisky i, där jag läste fel och tog hälften så mycket fett som det ska vara. Nåväl, den blir nyttig! Eller i alla fall nyttigare... :)
 
Bytespaket också, så klart. Fick mitt paket från England från en grupp jag är med i på Ravelry. Helt sagolikt innehåll var det, jag blev alldeles mållös. 
 
Innan jag hade visat upp min dåliga karaktär ännu en gång...
 
Tada, hela det fantastiska innehållet! Nu blev jag ännu mer sugen på att åka till London igen. Fantastiskt god choklad till vänster i bild, rättvisemärkt och bara SÅ god. Familjen och jag hade tv-kväll i fredags och klämde i oss rubbet, supergoda engelska vingummin och en minst lika god lakrits. Yummy!
 
En närbild på det underbara, ekologiska garnet som ska bli till ett par kanintofflor så småningom. 
 
Och så kalenderpaketen. Jag glömde faktiskt att öppna på lördagen och fick därför ta två igår. Så här har det sett ut de senaste dagarna:
Lucia. Ett nystan mjuk alpacka tillsammans med en liten stjärna som nu pryder mitt enris ute på bron.
 
Helgens båda paket på en bild. Godiset is no more. Det rosa tror jag är ett måttband, är dock inte helt säker...
 
Dagens paket. Jätteläckra knappar, även om det inte syns så väl på bilden.
 
Till sist ett foto från min och hundarnas promenad på lördagen. Himlen var så vackert rosafärgad i nedkanten. Vi får inte så mycke ljus häruppe nu, hela dagen väntar man på att det faktiskt ska bli dag. Men snart vänder det!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Bildinlägg

När man är dålig på att blogga ofta får man kompensera det med att ha en hel massa bilder. Så blir det nu. 
 
Paketkalendern har jag fotat var dag, dock inte redovisat bilderna. Här kommer därför en liten bildkavalkad!
 
Detta låg i paketet den 6 december. Jättegod lakrits, varför har jag inte sett den i Sverige??? 
 
7 december, engelsk kola som var hur god som helst. Haribonallarna fick lille sonen som var sjuk. Urgulliga knappar som får bo i min knappburk tills vidare.
 
8 december. Fler knappar och ett bomullsgarn i en helt underbar mörkröd färg.
 
9 december. Ett nystan till av samma sort och färg samt lite smått och gott. Ibland är just det där lilla söta precis vad man behöver.
 
10 december. Pappersnäsdukar och praktiska flätstickor. Jag lyckas ju alltid förlägga mina så det är bra att ha ett gäng.
 
Och så idag, 11 december. Två rara knappar tillsammans med lakrits. Jag är ett lakritsfreak, lika bra att erkänna. Fast magen önskar nog att jag inte var det, den klagar ibland. 
 
På pysselfronten kan rapporteras att jag gjort lemon curd för andra gången på kort tid eftersom lille sonen älskar det. Den första blev alldeles för hård, denna istället lite för lös. Nästa laddning kommer att bli perffekt! Då ska jag också göra den på hemmaägg, nu har de äntligen fått igång produktionen igen. Förhoppningsvis kommer det att göra krämen ännu lite gulare.
 
 
Så här ser det ut i min äggkartong just nu. Underbart med variation i form och färg istället för de där vita golfbollsäggen som man köper i affären. För även om de är ekologiska de vi köper, är de ganska säkert värpta av hybridhöns. Visste ni att de är framavlade enbart för att vara högproducerande och att många av dem praktiskt taget värper ihjäl sig? De vi tog över här som första höns för några år sedan var också helt utan naturliga beteenden och blev heller inte särdeles gamla. De värper sönder sina äggledare bland annat. Så grym är människan... Nu har vi lantrashöns, en grönvärpare och så ett par blandraser efter våra hönor och tuppen som är av dvärgras. Ett underbart tillskott i villaträdgården, alla som bor i hus borde också ha ett par egna pullor. Här är vårt lilla gäng samlat på bild:
 
 
Däremot kan man konstatera rent matematiskt att några av dem gör ett bättre jobb än andra. Två av dem lägger gröna ägg, resterande fyra lägger beiga. Ändå innehåller kartongen dubbelt så många gröna som beiga ägg. Det är uppenbarligen så att några maskar på jobbet... ;o)
 
 
Stickar gör jag så klart också. En julklappsmössa till svärrfar har blivit klar. Den är jag väldigt nöjd med inte minst i färgerna. Gjorde en i blå färgtoner till maken i våras, snygg mössa men den klär honom inte alls. Förhoppningen är att hans far ska göra sig bättre i sin, tillsammans med den skotska halsduk som jag köpte i England i somras. Den som lever får se.
 
 
Lille sonen var ledig från skolan i måndags och ville åka upp till Haparanda/Torneå för att julhandla. Vi brukar ta en sväng inför varje jul, gissningsvis ville han hålla på traditionerna även om syskonen inte är hemma. Så vi åkte upp, pappan jobbade hemifrån på eftermiddagen och tog hand om hundarna. Det är kul att julhandla där, ett lite annat utbud än vad vi har här hemma. Köpte med mig finsk julglögg hem men kan ärligt säga att den inte var supergod. Den smakar mer sprit än glögg... Men flaskan är snygg och färgen är vackert bärnstenstonad!
 
 
Igår fick jag också hem ett bytespaket från det Röda bytet som vi haft i vår svenska bytesgrupp. Jättefina garner, ett fint vantmönster, mer lakrits (mmmm), julklappsetiketter och så det som nästan var bäst - en familjeåterförenare från Röda korset. Tusen tack Åsa för det fina, värmande paketet! 
 
 
Älskar de här presenterna från olika hjälporganisationers gåvoshoper. Barnen får gåvobevis från Unicef i sin paketkalender, det står ju redan på Luddes önskelista så det gör det hela ännu bättre. Alla har inte fötts med en silversked i munnen, det gäller att komma ihåg det inte minst i juletid.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Urusel karaktär

Vi har ett julklappsbyte i gruppen Svenska byten. Jag är ju känd i familjen för att inte kunna hålla saker hemligt och ha en rätt urusel karaktär rent allmänt när det gäller att inte öppna paket. Men jag tycker att jag har gjort stora framsteg. Tills nu... Ett riktigt bottennapp faktiskt. Jag skyller på att maken är bortrest hela veckan och jag behövde muntras upp lite och... Ett helt underbart paket fick jag i alla fall från haxansurtant (Ravelry-alias, om någon undrar), så mitt i prick. 
 
 
De underbara fusksockskaften med hundar på som man har så att de sticker upp ovanför kängorna. Så snygga! Passar ju perfekt till en hundidiot som mig.
 
Garnet förtjänar också en egen bild, underbart mjukt, handspunnet garn i ljuvliga färger. Perfekt för en anglofil som mig är också filmen och boken. Och Bräck, länge sedan vi åt det. Eller ja, fram till igår kväll var det länge sedan...
 
Glada nyheter på hemmafronten är att hönornas semester äntligen är över. Så skönt att slippa köpa ägg! De är så erbarmligt trista, de där köpesäggen, med samma form och färg. Tacka vet jag mina egna! Nedan syns gårdagens lilla skörd, ett grönt och ett brunt.
 
 
Dagens kalenderpaket bjöd på två tepåsar, lite KoolAid och så en mystisk liten ring som jag anar att man ska ha när man stickar men jag är alls inte säker. Alla tips på hur man anvädner den är välkomna!
 
 
Gjorde klar en babysocka till igår. Ska göra klart paret, sedan blir det nog en paus för lite mer julklappar. Nästa sändning ska ändå inte gå iväg förrän i januari så jag hinner.
 
 
 
 
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0