Irriterad!

Har stickat en tröja till dottern i Drops Paris. Jag har ju läst och förstått att många har problem med Drops mönster men jag har inte haft det. Förrän nu. Det började med att garnmängden inte räckte, jag fick beställa ett extra nystan och hade turen att det fanns kvar i samma färgbad. Sedan stickade jag fel X antal gånger, där X är ett ganska stort tal. Det kan jag kanske inte helt skylla konstruktören för, det var ett ganska enkelt mönster egentligen och då har jag en tendens att bli lite slarvig. Hur som helst, mycket baklängesstickning har det blivit men till sist är tröjan klar och ihopsydd. Storleken är M, dottern ligger mitt emellan S och M i både längd och bredd. Men vad händer? Jo, tröjeländet är för kort! Modellen på bilden sitter lämpligtvis ner så det är omöjligt att avgöra tröjans längd men nu inser jag att den nog är ganska kort. På dottern ser det ut ungefär som om hon ålat sig i en favvotröja som sedan länge är urvuxen. Besvikelse! Nu ska jag prova att tvätta den och sedan dra allt vad jag kan i den, annars får den väl bli disktrasor... Eller kanske att min brorsdotter kan ha den. Men nog blir man besviken efter allt slit!?
 
Ett par torgvantar är i alla fall klara. De ska få åka till Västerås och bli till en julklapp till någon hemlös där som jag hoppas blir glad. De är lite långa och vida i modellen för mina händer, men de är å andra sidan klart mindre än normala så jag tror att de kan bli bra och garanterat värmande. Garnet är ett ullgarn ifrån Färöarna som jag fått i ett byte i gruppen Svenska byten på Ravelry. Mönstret var lättstickat och tydligt, garnet aningen hårt men mjuknade betydligt efter tvätt, precis som många ullgarner gör.
 
 
 
 
För en vecka sedan var det surströmmingsfest på gatan. Hemmaägg är en bra gåbortspresent när man har hönor så jag gjorde ett muffinskit med recept på Pollymuffins, fina muffinsformar, en påse Polly och så em hel massa hemmaägg i en virkad liten skål. Jag tror att det gick hem. Lite tafflig vinkel på fotot, det blev lite bråttom på slutet.
 
 
Nu stickar jag dubbelstickning på en grytlapp som jag pysslat av och till med hela sommaren. Lite långsamt går det men det är kul. Den ska bli en julklapp, är det tänkt. Det ser lite "genomskinligt" ut på fotot men det beror nog på att jag har dragit ut den lite i sidled på stickan, jag får inte alls den uppfattningen när jag ser den i verkligheten.
 
 
 
Har börjat springvicka i skolan, samtidigt som jag försöker färdigställa min utbildning. Har hittills mest varit i de lägsta åldrarna och vill ge en eloge till alla pedagoger som jobbar där. Vilket jobb och vilket tålamod ni lägger ner! Och vilket otroligt dåligt jobb en del föräldrar faktiskt har gjort, som inte har lärt sina barn ett uns av sådant som vuxenrespekt, medmänsklighet mm. Jag ser barn som inte alls kan agera med andra barn, som inte bryr sig när någon säger till dem utan hånflinar och säger otroligt fula ord för att komma ur en så ung mun. Som lärare är man ganska maktlös då. Det är väldigt mycket uppfostran i pedagogens roll, jag kan inte minnas att det var så när jag var liten. Kanske Björklund borde börja med att betygsätta föräldrarna..?
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0