Tynande tillvaro
Min stackars blogg för en tynande tillvaro. Orsaken är denna:
Åtta små svarta saker har nu invaderat köket och ger mig inte mycket tid över till annat. De ska ha mat fyra gånger om dagen, de lämnar en hel del efter sig och när de till sist har slocknat så ska golvet våttorkas. Inte mycket tid och ork kvar för stickning här, inte. Men de stunder som ges så jobbar jag på med en sjal i handspunnet garn som jag fick i julklapp av Häxan Surtant. Och jag njuter av varje maska! Det är en sådan outsäglig lyx att sticka i ett garn som någon har spunnit bara till mig. Mönstret heter Buffalo Grass Triangle och följde med garnet. Lite pillrigare än jag först trodde, det gäller att hålla tungan rätt i mun när man stickar framför tv:n. Men jag är väldigt nöjd med resultatet så här långt. På bilden har jag just påbörjat.
En massa skojiga paket har jag hämtat ut också. Ett litet påskpaket med garn i häftig färg, mönster på jättefina torgvantar, supersmarriga Cadbury-ägg mm.
Ett bemärkelsedagspaket som öppnades rätt mycket i förtid, bemärkelsedagen är ett tag bort men karaktären är i det närmaste urusel. Garn och mönster till en jätteläcker sjal med ärmar, bilgodis som var försvinnande gott som alltid, te mm.
En sjalsnurra har mellanlandat här och snurrar nu vidare söderut igen. Jag har plockat ut ett par läckerbitar och laddat med nytt garngodis. Detta stannade hos mig:
Till sist en bild på den eländiga Shaman-sjalen när den var blockad och klar. Lika hård som tuggat papper ungefär, inte alls mysig. Skoj också att det stod att alla knutar mm berodde på att det var handspunnet. Nu stickar jag ju i verkligt handspunnet garn och hittills har jag inte sett en endaste knut. Jag är imponerad!
Kommentarer
Trackback
