Sockarna är klara!
Nu har jag laddat kamerabatterierna så nu kommer här lite bilder på Stinas och Luddes sockor! Tyvärr lyckades jag ju inte med skärpan på Stinas riktigt så det blir bara en bild. Så här ser de ut:
Hon går alltid omkring i sockor, det barnet, så jag funderar på om jag ska tota ihop ett par till i julklapp. Fast nu har jag varit i Avans gårdsbutik och handlat ullgarn till tovade tofflor av Anna-Carin, så kanske blir det sådana istället. Jag har inte maskintovat innan så det blir en ny och spännande erfarenhet.
Luddes sockor är högst ordinära, stickade i ett garn som heter San Francisco:
Han ville inte ha mönster på skaft eller liknande, det får inte vara tjejigt på något sätt. Stora fötter har han fått, storlek 38/40 stickade jag och de satt perfekt. Nu har jag familjens minsta fötter!
Just nu stickar jag pulsvärmare i Alpacka. Otroligt mjukt och gosigt garn, nästan så att det är svårt att släppa taget om stickningen. Är inte helt nöjd med mina omtag, tycker att hålen har fått lite väl varierande storlek. Hmm, jag är väl inte bättre än så helt enkelt. Att repa upp och göra om finns inte i min otåliga värld utan de får bli som de blir. Jag har aldrig gjort pulsvärmare förr och vet inte riktigt vad det ska vara för nytta med dem, det blir spännande att pröva nu.
Hon går alltid omkring i sockor, det barnet, så jag funderar på om jag ska tota ihop ett par till i julklapp. Fast nu har jag varit i Avans gårdsbutik och handlat ullgarn till tovade tofflor av Anna-Carin, så kanske blir det sådana istället. Jag har inte maskintovat innan så det blir en ny och spännande erfarenhet.
Luddes sockor är högst ordinära, stickade i ett garn som heter San Francisco:
Han ville inte ha mönster på skaft eller liknande, det får inte vara tjejigt på något sätt. Stora fötter har han fått, storlek 38/40 stickade jag och de satt perfekt. Nu har jag familjens minsta fötter!
Just nu stickar jag pulsvärmare i Alpacka. Otroligt mjukt och gosigt garn, nästan så att det är svårt att släppa taget om stickningen. Är inte helt nöjd med mina omtag, tycker att hålen har fått lite väl varierande storlek. Hmm, jag är väl inte bättre än så helt enkelt. Att repa upp och göra om finns inte i min otåliga värld utan de får bli som de blir. Jag har aldrig gjort pulsvärmare förr och vet inte riktigt vad det ska vara för nytta med dem, det blir spännande att pröva nu.
Kommentarer
Trackback
