Jublande glad

Idag gick jag på darrande ben till hematologen. Men jag fick knalla ut igen, jag var tack och lov inte en patient för dem. Nu väntar jag istället på en remiss till reumatologen. Och det är självklart inte heller jättekul, men känns ändå bättre än en canceravdelning. Jag hoppas fortfarande på ett magiskt piller som ska göra mig pigg och glad igen.
 
Vi har det lite jobbigt här hemma. Det blev ju vintertid igår men ingen ställde om hundarnas mat- och sovklocka... I eftermiddag hämtade de mig helt sonika i soffan när det var dags för mat.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0