I final!

Tack alla som hjälpte Stinas kladdkaka att ta sig vidare, nu är hon i final och drömmer om en Kitchen Aid. Mamman är stolt över sin duktiga unge, man glömmer lätt att hon faktiskt "bara" är sjutton år. 
 
Min mage fortsätter att leva loppan, vi kör varannan dag verkar det som. Idag är då varannan... :(
 
Snön smälter undan något alldeles väldigt nu. Hönorna har fått komma ut och spatsera lösa på tomten och det njuter de så klart av. Så här kan det se ut hemma hos oss nu:
 
 
Labbarna är mer intresserade av det hönorna lämnar efter sig än själva hönsen. Husets djur rör man inte, hälsar de. De fläckiga håller inte riktigt med, de kan tänka sig att springa emot dem med ett litet voff eftersom de flaxar så skojigt då. Mattes bekymmer är mer att hönorna är nog så tama och sociala och har lite svårt att förstå vilka djur som får komma in och vilka som helst ska vara nedanför bron...
 
 
Har börjat virka en hatt till min lilla mamma till Mors dag. Väldigt tidigt, jag vet, men jag tänkte skicka den tillsammans med lite Kick-kolor så att hon kan baka Stinas kaka, hon hittade inga i sin affär. Mamma har behandlats för cellförändringar i ansiktet så hon måste skydda ansiktet mot solen och då tänkte jag att en hatt kunde vara bra. Använder mig av ett Drops-mönster, nämligen detta: http://www.garnstudio.com/lang/se/visoppskrift.php?d_nr=146&d_id=34&lang=se Har inte hunnit så långt än men det ser lovande ut. Däremot valde jag ett jobbigt garn, Drops I love You nr 1, som delar sig något alldeles väldigt. Nåja, jag visste om det men har man nu köpt på sig en massa nystan så är det bara att bita ihop och göra av med dem. Jag virkade ju en hel kofta i det ifjol så vad är väl en liten hatt..?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0