zupermorzan

Fascinerande vad antibiotikan ändå kan göra underverk! Igår när jag satt och jobbade så började det pirra i ena ansiktshalvan (den där inflammationen sitter), som om den domnat. Samtidigt lindrades tandvärken, som om den liksom rann bort. Otroligt märklig känsla! Igår kväll kunde jag borsta tänderna utan minsta bekymmer, det har inte gått på två dagar (till min stora fasa, jag är lite fixerad vid tandborstning). Prövade att somna utan värktabletter och det gick men jag vaknade efter några timmar och fick gå upp och ta i alla fall. Men nu räcker det med en sort, förut fick jag kombinera två för att må någorlunda. Så det är helt klart på rätt väg. Måtte nu det sista släppa också så att jag slipper gå till tandläkaren!

 

Julbord med makens jobb ikväll. Först var jag jättepositiv och var den pådrivande i vår anmälan. Köpte nya snygga kängor, en klänning och en kjol (inga plagg jag använder så där jätteofta så garderoben behövde helt klart uppdateras ändå). Så kom då detta med bihålorna och jag tappade stinget helt. Men nu har jag bestämt mig för att följa med. Jag löser ju våra taxibekymmer dessutom, tror inte att en hästkur penicillin ska kombineras med alkohol, i synnerhet inte som jag knaprar Ipren vid sidan om också. Det finns nog gränser för vad levern klarar. 

 

Torgvantarna är nästan klara och de ger helt klart mersmak. Ska nog göra ett par till mig själv också. Någon gång efter jul eller så...